Blir man deprimerad av margarin?

I tisdags publicerades en artikel i Svenska Dagbladet om en amerikansk studie som har tittat närmare på samband mellan olika livsmedel och depression. Du har säkert hört talas om det på nyheterna också.

När media ska rapportera från publicerade studier förenklas ofta budskapet för att det ska bli begripligt för oss konsumenter, därför är det t.ex. lätt att dra slutsatser om att ett visst livsmedel är farligt och bör undvikas. Jag kan tänka mig att det i denna studie lätt kan övertolkas av smör- och bregottförespråkare t.ex, iom att margarin nämndes. Låt oss återkomma till margarinet.

Studien antyder att det finns ett samband mellan kostmönster och depression. Resultaten behöver stärkas med fler studier för att få full legitimitet och forskarna lyfter det faktum att inget livsmedel ensamt kan orsaka en depression utan att det handlar om ett samlat livsstils- och kostmönster. Studien är en så kallad observationsstudie – vilket innebär att man inte kan säga något om sambanden kring vad som orsakat inflammationen och depressionen.

Trots att margarin alltså nämndes som en bidragande riskfaktor för depression finns det inget i studien som gör att man inte bör följa rådande rekommendationer från Livsmedelsverket. För en hälsosam livsstil bör man fortsatt fokusera på ett balanserat kaloriintag, mycket frukt och grönt, fet fisk ett par gånger i veckan, minskat saltintag och ett balanserat fettintag. Livsmedelsverket rekommenderar att 25-40 av våra energiprocent kan komma från fett, lite beroende på det individuella behovet. Fettkvaliteten är dock viktig och minst 2/3 av fettet bör vara goda enkelomättade och fleromättade fetter. Det är därmed viktigare att välja rätt sorts fett, än att minska sitt totala fettintag.

I artiklarna sägs vissa livsmedel kunna vara inflammationsdrivande i kroppen. Produkterna som användes i studien i USA är inte desamma som finns i Sverige idag. Det är till exempel stor skillnad på halterna av transfett vilka fasats ut från produkterna i Sverige redan i början av 90 talet. Detta skulle kunna vara en möjlig påverkansfaktor till det eventuella resultatet i studien då transfetter är kända för att orsaka inflammation.

Vidare nämns även omega -3 och -6 i livsmedel. Omega-3 och -6, är essentiella (livsnödvändiga) fetter. Det är fettsyror som kroppen själv inte kan tillverka varför vi måste få i oss dem via den mat som vi äter. Vi vet också att dessa båda fettsyror har positiv betydelse för hjärthälsan och det finns inga övertygande bevis för en inflammationsdrivande effekt av ett högt omega-6-intag. Mer att läsa om detta finns på Livsmedelsverkets hemsida här.

Sammanlagt behöver vi upp till 10 energiprocent fleromättade fettsyror per dag. Livsmedelsverket räknar med att vuxna kvinnor och män behöver cirka 2,5 till 3 gram omega-3-fett per dag. Samtidigt rekommenderas ett intag av omega-6 motsvarande cirka 28 gram per dag för vuxna kvinnor och män. Detta är långt mer än vad vi äter i Sverige idag, då det genomsnittliga intaget är 9,4 gram omega-6 per dag eller cirka 4,2 energiprocent (Riksmaten 2010-201.1). Därför finns det ingen befogad risk för att vi skulle vara i närheten av för höga intag av omega 6.

Många experter (bland annat WHO rapport om Fatty Acids 2010) anser att förhållandet mellan omega-3 och omega-6 i kosten är mindre viktigt än de absoluta intaget av både omega-3 och omega-6. Idag äter vi inte tillräckligt mycket av dessa fettsyror och behöver därför öka intaget av både omega-3 och -6.

 Som vanligt ser vi fram emot mer forskning på området! Läs gärna vår kollega Anna Karlssons inlägg på ämnet på dietistbloggen på hälsa 2020.