Inlägget Fråga dietisten ”15 år efter en gastric bypass” dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Inlägget FÖRELÄSNING ”Ät rätt vid aptitdämpande läkemedel” dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Obesitas betraktas numera som en komplex kronisk sjukdom 

De som hängt med i forskningen vet att obesitas inte beror på ”lathet” eller dåliga vanor. Numera vet vi att det är en multifaktoriell sjukdom där genetiska, metabola, biologiska, psykologiska och samhälleliga faktorer samverkar. Det sker alltfler utbildningar för vårdpersonal där deltagarantalet växer, vilket gör att fler kan sprida ordet. Genom att förklara detta för personer som lever med obesitas, kan vi lyfta bort delar av det ok de burit på när de tänkt att allt är deras fel. Här vill jag lyfta fram riksförbundet Obesitas Sverige som gör ett jättefint arbete för patienter och vårdgivare för att minska stigmat.

Nya och mycket effektiva läkemedel förbättrar helhetshälsan 

Under de senaste åren har en ny generation mediciner revolutionerat obesitasbehandlingen. Med hjälp av aptitreglerande läkemedel blir det plötsligt möjligt att begränsa sitt energiintag. Detta utan att biologin vill dra upp vikten igen efter viktnedgång. De GLP-1-baserade läkemedlen har fått störst spridning och uppståndelse. Dessa ger såväl betydande viktnedgång, ökad metabol hälsa och kan även skydda organ såsom hjärtat. Förutom dessa har vi även effektiva tablettpreparat som också fyller sin funktion. Nya läkemedel är på gång och förhoppningsvis kommer snart billigare varianter av dagens godkända mediciner som tas via injektioner.  

Förbättrade diagnostiska ramverk och riskbedömningar 

Forskare och experter synar det trubbiga BMI för att ställa diagnos och ser över nya sätt att klassificera obesitas. Många föreslår fler biologiska parametrar och en helhetsbild över hur överskottsfettet påverkar den mekaniska, den metabola och den mentala hälsan. Via bättre diagnosticering kan vi även lättare prioritera och individanpassa behandlingar.  

Nya forskningsområden: biomarkörer och hjärnans roll 

Fler vill forska inom fältet, och fler läkare vill specialisera sig. Forskning sträcker sig nu också till hjärnans strukturer och biomarkörer som kan vara kopplade till obesitas och dess komplikationer. Potentiellt som nya verktyg för diagnos och terapi.  

Learning by doing 

Forskningen har dock inte riktigt hängt med på nutritionsområdet. Men mer och mer data kommer på vilka nutritionsmarkörer vi behöver titta på inför behandling. Vi lär oss mer om hur vanligt det är med näringsbrister när man har obesitas. Mer kunskap finns om vilka brister som riskerar att uppstå vid behandling, Därför belyser man nu vikten av att få individuella nutritionsbedömningar och nutritionsstöd. Vi kan konstatera att framtiden inom fältet känns väldigt spännande!  

I kategorin ”obesitas” under aktuellt finns mycket mer att läsa om ämnet om du vill läsa vidare.

Glad world obesity day på er!   
Elin Öhgren  

Inlägget Glad över utvecklingen på world obesity day dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Det går inte att svara på exakt hur mycket en person behöver äta (om du då inte råkar äga ett labb med tillhörande kalorimeter förstås) för att gå ner i vikt. Utan avancerad utrustning kan vi som bäst göra ganska grova gissningar. För att veta om dessa gissningar stämmer behöver vi mäta energiintaget (kaloriintag=energiintag) och vikten över tid. På så sätt kan vi se om det blir för mycket eller för lite. 

Vill du boka en tid med någon av oss för att gå igenom just din situation? Klicka här för att läsa mer.

Tumregler för energibehov

En tumregel för att gå ner i vikt är att minska 500 kcal per dag jämfört med energibehov (energibehov=kaloribehov) för viktstabilitet. Då måste man såklart först veta ungefär vad man behöver för att vara viktstabil. Här finns det några formler att utgå ifrån, som tar hänsyn till längd, vikt, ålder och nivå av fysisk aktivitet. Harris&Benedict och Mifflin st Jeor är två sådana formler. Dessa är emellertid just generella formler, de tar inte hänsyn till kroppssammansättning eller metabolism.

Många appar för kaloriräkning har också verktyg för att beräkna energibehov. De baserar sig ofta på någon formel likt ovan. Du fyller i dina värden och din målsättning och får sedan beräknat behov av kalorier, protein, fett och kolhydrater. Dessa appar blir med andra ord inte en exakt beräkning utan precis som i formlerna är det en grov gissning. Många av apparna räknar också upp energibehovet om man samtidigt lägger in sin träning, t.ex att man sprungit 5 km och gjort av med 400 kcal, då räknar appen upp energibehovet med dessa 400 kcal. Det blir totalfel, eftersom den fysiska aktiviteten redan är medräknad i det urspringliga energibehovet. Det förstärker också det felaktiga antagandet att man genom fysisk aktivitet behöver förbränna allt man äter.

En annan tumregel för viktnedgång är att sikta på 1200-1500 kcal/dag för kvinnor och 1500-1800 kcal för män. Det kommer funka för de allra flesta, och tumregeln om att minska intaget med 500 kcal/dag blir ofta uppfyllt på dessa energinivåer. 

Täcka näringsbehovet

På den energinivå du väljer ska det gå att hålla sig hyfsat mätt och samtidigt täcka behov av essentiella fettsyror, fibrer, protein, vitaminer och mineraler. Detta blir svårare ju mindre energiintaget blir, och det kan vara snårigt att pussla ihop alla dessa komponenter. När intaget kryper ner mot 1200 kcal/dag kommer det i praktiken vara nästan omöjligt att på sikt täcka alla behov av vitaminer och mineraler. Vet man med sig att intaget kommer att vara så lågt under mer än någon månad skulle jag rekommendera ett multivitamin- och mineraltillskott.  

Du ska också få till en rimlig fördelning mellan kolhydrater, protein och fett. Fett behövs för att tillgodose behov av essentiella fettsyror samt för att möjliggöra upptag av fettlösliga vitaminer. Kolhydrater, framförallt långsamma kolhydrater, bidrar med fibrer och viktiga näringsämnen. Protein är viktigt för att bibehålla muskelmassa vid viktnedgång, det ger också bra och stabil mättnad. Därför pratar man ofta om proteinintag vid viktnedgång, och stort fokus hamnar på proteinet. Här kan det bli lite trixigt att få till ett tillräckligt högt proteinintag, utan att fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein blir skev. 

Att äta något proteinrikt till huvudmåltiderna är inget vi behöver tänka så mycket på. Det är sällan en huvudmåltid saknar en proteinkälla. Snarare är det vid frukost och mellanmål man behöver tänka till. För att komma upp i tillräckliga mängder protein på en dag behövs protein till fler måltider än bara lunch och middag. Bäst effekt har vi av protein om det vi äter det flera gånger om dagen.

Även om det såklart är bra att se till att man täcker sina näringsbehov finns det också risker med att hålla på att räkna för mycket. Matintaget reduceras snabbt till siffror, mängder och effektivitet istället för att vara näring, bränsle, socialt trevligt, njutbart och spontant. Balans är nyckelordet.

Livsmedelsval

Proteinrika livsmedel till frukost eller mellanmål kan vara ägg, omelett, kalkon, hummus, kvarg, keso, nötter, fröer, proteinbars eller proteinprodukter som puddingar eller milkshakes. För att också få in fett och långsamma kolhydrater kan man lägga till frukt, bär, fullkornsbröd och grönsaker. Som exempel kan ett mellanmål då bestå av kvarg med bär och nötter, knäckebröd av fullkorn med ägg, grovt bröd med hummus och paprika eller nötter och en frukt. 

Till huvudmålen bör det ingå kolhydrater, protein och fett. I vissa protein finns det också fett, t.ex charkprodukter, köttfärs och lax. Det kan vara bra att vara medveten om detta, då kalorimängden ökar när fetthalten ökar. Det är dock inte givet att det är dåligt att det finns fett i proteinet. T.ex lax är ju ett väldigt bra livsmedel, innehållande hälsosamma fetter, d-vitamin och selen. Men att undvika feta såser, gratänger och feta dressingar kan vara bra om man vill hålla nere på kalorierna. Ju kalorisnålare livsmedel, ju större volymer kan du i princip äta. Istället för att använda fett som smakförstärkare, våga testa nya sätt att sätta smak på maten. Färsk chili, pepparrot, ingefära, soja, färska örter, olivolja och vitlök är bara några tips.

Just när det kommer till sås är vi i Sverige bra på både gräddsås och kall majonnäsbaserad sås. Här kan det vara bra att hitta andra varianter. Kalla såser på gräddfil eller lätt creme fraiche är ett bra alternativ. Smaksatt creme fraiche behöver du inte ens blanda med något. Vinägrett på en god olivolja är inte heller fel. Alternativt en fräsch salsa på tomat, röd chili, rödlök och lime. Det finns massa gott att testa!

Måltidsordning

För att kunna äta enligt planering behöver du en måltidsordning som fungerar. Den ska ge jämnt fördelad energi under dagen, så det inte uppstår stora luckor och därmed massiv hunger som lätt leder till att portionerna blir för stora. För vissa räcker det med frukost, lunch och middag, men många behöver också 1-3 mellanmål. Att prioritera bort mellanmål och frukost är ganska vanligt, och min erfarenhet i klientsamtal är att det ofta leder till överätande och sämre livsmedelsval på eftermiddag och kväll.

Vet du med dig att du småäter, blir väldigt sötsugen eller känner att du inte har något stopp till middagen? Se till att du äter en proteinrik frukost samt 1-2 mellanmål och se om det blir någon skillnad. Många upplever lättnad i hunger och sug när de förbättrar sin måltidsordning.

Portionsstorlek

I grova drag kan man till huvudmål tänka sig omkring 100-150 g proteinkälla, 1-1,5 dl kokta kolhydrater (pasta, ris, potatis, gryn) och minst 2-3 dl grova grönsaker. Eftersom vi i Sverige gillar såser kan det få belysas lite också. Gräddsåser och viktnedgång rimmar inte jättebra.

Hur mycket ska jag äta för att gå ner i vikt?

Det går inte att svara exakt på hur mycket du behöver äta för att gå ner i vikt, eller ange en exakt mängd mat du ska äta till middag. Du behöver utgå från dig själv, dina behov och dina förutsättningar. Försök äta mat som håller dig mätt länge, det vill säga en bas av proteinkällor och fiberrika livsmedel som grönsaker, frukt, bär och baljväxter. Men kom ihåg att inte snöa in dig för mycket, mat är också något vi ska tycka är roligt och gott!

Vill du boka en tid med någon av oss för att gå igenom just din situation? Klicka här för att läsa mer.

Sara 

Inlägget Hur mycket ska jag äta för att gå ner i vikt? dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Rubrikerna: 
“Personer som slutar med viktläkemedel går upp i vikt igen.” 

 Folk i kommentarsfälten: 
“Såklart blir det så – de har ju fuskat.” 
“Läkemedelsbolagen gnuggar sina händer.” 
“Tålamod och disciplin funkar ju annars men det orkar folk inte.” 
“Man börjar i fel ordning, varför är man överviktig från början?” 
*Det är klart, man måste ändra livsstil och inte bara ta en medicin.”

Jag: 
Hold my beer and come to my ted talk. 

Anledningar till viktuppgång efter avslutad behandling

Det är inte jättemärkligt att människor ökar i vikt när de avslutar behandling med aptitsänkande läkemedel (även kallat viktäkemedel). Obesitas är en kronisk sjukdom, och kräver livslång behandling. Vi skulle inte tänka på samma sätt om läkemedel mot andra tillstånd som beror på delvis gener och delvis miljö. Som exempel tar vi högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes typ 2. Dessa tillstånd går att påverka mycket genom livsstil. Ändrar man hela sin kost till t.ex DASH diet, portfolio diet, hälsosam nordisk kost, medelhavskost eller liknande kan det finnas chans att slippa läkemedel. Vi skulle ändå aldrig förvänta oss något sådant. Det skulle vara på tok för stort ingrepp i personens liv att följa en strikt diet livet ut (!). Men ändå förväntar vi oss en sådan insats av de som lever med obesitas.  

Vi skulle knappast heller sätta ut blodtrycksbehandling så fort blodtrycket normaliseras. Och sedan skamma personen för att blodtrycket har gått upp igen. Det låter helt absurt när jag skriver det. Men det är så vi resonerar kring obesitasläkemedel. Och visst, det är relativt nya läkemedel. Vi vet inte så mycket om långtidseffekter etc etc, som man brukar ha som argument för att avsluta behandlingen tidigt. Nä visst, vi har ingen data på det. Men vi har data på vilka risker som finns med att leva med ett för högt BMI. Riskerna ökar längre tiden går, ju högre BMI och ju fler viktrelaterade följdtillstånd som tillkommer (t.ex diabetes typ 2, högt blodtryck, högt kolesterol, sömnapné, knä- och ryggbesvär, psykisk ohälsa, stillasittande etc).  

Hur vikten utvecklas efter behandlingsstopp kan också bero på hur mycket stöd man har fått under behandlingen. De flesta får nog inte särskilt mycket stöd i att identifiera problem i sin livsstil och sedan jobba med det. Man kanske inte ens får information om att det är viktigt och varför det är viktigt. Då är sannolikheten att viktnedgången enbart kommit av det spontant minskade intaget, man äter helt enkelt mindre av samma typ av mat. När behandlingen avslutas ökar hungern och därmed matintaget, och då är ju kosten tillbaka på samma som innan behandlingen påbörjades. 

Lämpligt för alla?

Kanske skulle man inte ha fått läkemedlet från första början? Bara för att BMI är över 30 betyder det inte att läkemedel är första och bästa lösningen för alla. Vad bra det vore om man fick träffa en dietist eller sköterska på förhand för att gå igenom hur livsstil och livssituation ser ut. Kanske finns det inget utrymme för att förändra livsstil och matintag just nu? Finns det risk för undernäring och malnutrition om intaget minskar spontant  utan en plan? Kanske behöver måltidsordning, ätbeteende och äthastighet bedömas och jobbas med innan det är aktuellt att gå in med ett läkemedel. Eller finns det en latent ätstörning där under ytan, som triggas av viktnedgången?

Tänk dig att alla dessa ändå får läkemedel, för att man bara tittar på medicinska indikationer och kontraindikationer. Risken är uppenbar att det inte blir så bra. Visst, vikten går säkert ner. Men till vilket pris? Destruktiva ätbeteenden, överdrivet fokus på vikt, undernäring, för snabb viktnedgång, för stor viktnedgång, förlust av muskelmassa, risk för gallstensanfall m.m kan komma på köpet. Det är viktigt att behandlingen ges till dem med förutsättningar att få ett bra och hållbart resultat. 

Ingen genväg

Kommentarer om att personer med obesitas bara vill ha en genväg och inte orkar göra jobbet visar bara att man inte alls har förstått vad obesitas är. Denna kommentar ger en sån käftsmäll till alla som lever med obesitas. För SOM de flesta med obesitas har kämpat. I år efter år efter år har de kämpat i uppförsbacke, och hela tiden fått höra hur lata de är. Jag kan garantera att de flesta med högt BMI har kämpat hårdare med vikten än vad de flesta med normalvikt har gjort. Har man en normalvikt oavsett vad man äter eller gör så behöver man ju inte kämpa? Man behöver inte ens tänka tanken att kämpa för det finns inget att kämpa mot.  

Men nu svävar jag iväg. Vi skulle prata om viktåtergång efter avslut av läkemedel. Mitt resonemang ovan är ändå viktigt. Om vikten har gått ner för mycket kommer det att krävas att personen svälter sig själv för att hålla den nya vikten. Det finns ingen hälsa i det. Risken är också stor för ett stort hungerpåslag eftersom hjärnan är fiffig nog att tolka viktnedgång som: “FARA! Risk för svältdöd!”. Om personen hade oregelbundna matvanor och litet utrymme för förändring kommer det inte finnas mer utrymme för förändring bara för att vikten nu är mindre.  

Och även om personen i fråga har gjort relevanta livsstilsförändringar är det ingen garanti för att kunna bibehålla den nya vikten. Biologin bakom obesitas finns ju kvar ändå, och beroende på hur stark den biologin är kommer det vara lättare eller svårare att hålla den nya vikten.  

Komplexa orsaker

Orsaken till att vissa får obesitas är ju nämligen mångfacetterad och komplicerad. Det beror på genetiska faktorer som starkare hungerkänslor, mer tankar på mat, preferenser för mat, hur vi reagerar på stress, oro och sömnbrist, hur väl vi står emot frestelser, hur vi hanterar känslor etc. Läkemedlet hjälper till att dämpa dessa faktorer. Större mättnad, minskad hunger, minskade tankar på mat. Kanske blir hjärnan ungefär som för en person som haft BMI 22 hela livet utan att ägna en tanke på vikt. Så när man slutar med läkemedlet återkommer ju dessa faktorer. Sannolikt i högre grad eftersom viktnedgång ger ökad hunger, minskad mättnad och fler tankar på mat. Taskigt läge.  

Big pharma

Det här med att Big pharma gnuggar sina händer vill jag också kommentera. Klart att de gnuggar händerna, detta är ju en gigantisk marknad. MEN det går att ha två saker i huvudet samtidigt. Företagen vill tjäna pengar, men de kan samtidigt ta fram läkemedel som hjälper väldigt många. Alla läkemedel som finns är det något företag som tjänar pengar på. Alla dessa läkemedel har också hjälpt och räddat livet på väldigt många människor.

Men såklart, vi ska inte börja dela ut läkemedel till höger och vänster bara för att. Det är inte heller läkemedelsföretagen som direkt ska sälja läkemedel till patienter. Det är upp till oss inom vården – som är oberoende av läkemedelsföretagen – att bedöma vilka som är lämpliga för läkemedelsbehandling. Till det har vi rutiner, kunskapsstöd, vårdplaner etc att stödja oss emot.  Vi ska kort och gott bara behandla de som bedöms få nytta av behandlingen,och avsluta behandlingen om den inte fungerar.  

Viktuppgång efter avslutad behandling med viktläkemedel

Så vad kan man säga om diskussionen kring viktuppgång efter avslutad behandling med viktläkemedel? Summa summarum visar debatten om viktuppgång efter avslutad läkemedelsbehandling hur vi ser på obesitas jämfört med andra kroniska diagnoser. Vi har kommit en lång väg det senaste årtiondet inom obesitasbehandling, men vi har en lång väg kvar när det gäller fördomar om sjukdomen. 

Tack för att du kom till mitt ted talk. 

Sara 

Inlägget Viktuppgång efter avslut av viktminskande läkemedel – Sara kritiserar debatten dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Anmäl intresse här.

Trevlig sommar! /Elin

Inlägget FÖRELÄSNING ”Din vikt sitter INTE i din karaktär” dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Alla är till en början lika

Tänk dig att vi har en massa olika människor. De har exakt samma BMI allihop. De har nämligen exakt samma grad av hungersignaler. De gillar viss typ av mat exakt lika mycket. De blir mätta exakt lika fort och av exakt lika mycket mat. De reagerar med matintag på exakt samma sätt i stressade situationer, vid oro och vid sömnbrist. De tänker exakt lika mycket på mat. De förbränner exakt lika många kalorier och behöver därför äta exakt lika mycket. De har exakt lika lätt för att lära sig tycka om hälsosam mat. De har fått exakt samma smakförnimmelser i mammas mage, och fick exakt samma typ och mängd mat serverad som barn. 

I denna tanke går det att säga saker som:
“Jag kunde ju äta mindre och träna mer, då kan alla andra det också”
“Det är inte så svårt, kan jag väga X kg kan andra väga X kg”

Varför går det att säga så i detta experiment? Jo för att alla har exakt samma förutsättningar för att väga en viss vikt. Alla är exakt lika.

Experimentet

Men nu gör vi något intressant. Vi tar hälften av alla dessa människor och förändrar lite saker. Halva gruppen får 15 % mer tankar på mat. De får 5 minuters fördröjd mättnadskänsla. Vidare får också mersmak för energität mat och mindre smak för grönsaker, frukt och bär. De kommer att uppleva 10 % högre belöning när de äter typisk skitmat. De kommer reagera med 20% mer sötsug när de är trötta. Slutligen kommer de spontant att röra sig 10% mindre och därmed förbruka mindre energi. 

Vad tror ni kommer hända med vikten för den halvan som vi gjorde dessa förändringar för? Ja sannolikt kommer den öka. Varför? För att de kommer ha en inre programmering som leder dem till att äta mer. Kommer de inte bara kunna stå emot då? Kanske kommer någon kunna göra det i lite högre grad. Men sannolikt inte på gruppnivå, eftersom det är svårare att stå emot om man är mer hungrig, tänker på mat oftare och reagerar med mer sötsug i vissa situationer. Visst låter det rimligt att det blir så?

Är det rimligt att den första halvan, de som inte genomgick dessa förändringar, anklagar den andra halvan för att vara lata och karaktärslösa? Nej förstås inte, eftersom de inte längre har samma förutsättningar.

Slutsatsen

Påståendena ovan löd:
“Jag kunde ju äta mindre och träna mer, då kan alla andra det också”
“Det är inte så svårt, kan jag väga X kg kan andra väga X kg”
Dessa stämmer inte längre, eftersom förutsättningarna har förändrats för halva gruppen.

Och precis så ser det ut i verkligheten också. Vi människor är ingen homogen grupp och när det kommer till vikt är det verkligen inte lika lätt för alla att väga en viss vikt. Det är lätt att bara utgå från sina egna erfarenheter, vi har ju inte upplevt något annat. Här vill jag skicka med att våga utmana dig själv att inse att vi alla har väldigt olika kort att spela med här i livet. Fundera över vad du själv har svårt med som andra verkar klara bättre. Vissa klarar av att sova mindre, vissa behöver jättemycket sömn. En del har svårt att säga nej. Vissa har svårt att hålla många saker i huvudet samtidigt. En del har svårt att få till rutiner över dagen. Och vissa har svårt att hålla vikten.

Och där har du svaret på frågan ”varför blir man överviktig?”.

Vill du förstå mer om hur biologiska mekanismer påverkar din vikt? Välkommen på en av våra föreläsningar på temat. Se mer här.

Sara

Inlägget Ett tankeexperiment – varför blir man överviktig? dök först upp på Dietistkonsult Norr.

För varför ska man äta om man inte känner sig hungrig? Du slipper förbereda något, man sparar tid och pengar, OCH går ner snabbare i vikt!! Men då har man glömt att det är skillnad på energiintag och näringsintag. Dessa begrepp klumpas ofta ihop och framför allt fokuserar väldigt många människor på energiintaget och betydligt mindre på näringsintaget.

Vi kan träffa patienter som förut ätit kanske mellan 2-3000 kcal per dag och som nu snittar ca 1000 eller ännu mindre. Vad vi dietister dock vet och har fokus på när vi träffar patienter som går på denna behandling, är att det är omöjligt att täcka sina näringsbehov på en kosthållning under ca 12-1300 kcal per dygn. Och då är det under förutsättning att de livsmedel du äter faktiskt är näringstäta. Vi vet också att väldigt få svenskar äter tillräckligt av dessa livsmedel (osaltade nötter/fröer, grönsaker, frukt, bär, fullkorn, fibrer, baljväxter och fisk t.ex.).

I studier har man sett att personer som står på dessa läkemedel kapar ca 1200 kcal från sitt intag, spontant. Så vad händer om vi bara kapar bort 1200 kcal från en i övrigt ganska näringsfattig kosthållning? Sannolikt blir det många näringsämnen som personen riskerar att lida brist av efter hand. Personer med obesitas har dessutom ofta mikronäringsbrister, av framför allt vitamin D, B12, folat, tiamin, järn och zink.

Att gå ner för snabbt i vikt kan även medföra andra hälsorisker, såsom gallstensanfall och större muskelförluster. Här saknas konsensus för vilken takt som är riskfri, men man kan åtminstone säga att 0,5-1% av kroppsvikten per vecka är en säker takt.

Så vad ska du göra om du har en framgångsrik behandling med aptitdämpande läkemedel, men vill säkra dina näringsbehov och minska förlusterna av muskelmassa? 

• Ifrågasätt om du står på rätt dos. Högsta är inte nödvändigt för de flesta. Har du nog med hungerskänslor så att du kan äta 4-5 måltider per dag och i lagom stora portioner? Då kanske du ligger på rätt nivå. Men om du känns vid att du kan hoppa över måltider, eller endast äta mycket lite vid varje tillfälle, så kanske din dos är för hög. Då kan/bör du backa.
• Se till att få i dig ca 5 måltider per dag (frukost, lunch, middag, 1-3 mellanmål) vilket ökar chansen att täcka dina näringsbehov. 
• Välj näringstäta livsmedel såsom osaltade nötter/fröer, grönsaker, frukt, bär, fullkorn, fibrer, baljväxter, fisk, magra mejeriprodukter och magert kött i första hand. 
• Sikta mot 1,5 g protein för varje kilo du väger (eller om detta är orealistiskt pga hög vikt, åtminstone minst 60-75 gram per dygn. Du kan behöva inleda måltiderna med proteinrika livsmedel för att öka chansen att täcka behoven.
• Sikta på 12-1500 kcal om du är kvinna, och 15-1800 kcal om du är man. 
• Överväg kosttillskott med kalcium och D-vitamin eller multivitamintablett om du tar dessa läkemedel, då dessa är extra vanliga att få brist på vid obesitas. 
• Sikta på att dricka mellan 2-3 liter (kvinna/man) kcal-fri dryck per dygn

Boka tid här om du vill diskutera igenom DIN situation med en legitimerad dietist. Vill du läsa mer och älskar vetenskapliga artiklar på engelska? Bra – då har vi ett tips här

Trevlig helg! /Elin

Inlägget Ju mindre hungerskänslor desto bättre = FALSKT! dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Marie-Louise

Hej och tack för din fråga! Vad man ska äta för att gå ner i vikt är en fråga som ofta återkommer, och svaret är aldrig enkelt. Saker som hunger- och mättnadssignaler, viktvariation genom livet, ålder, rörelseförmåga, skador, läkemedel, allergier, ekonomi, kultur, eventuella andra diagnoser m.m kommer påverka dina möjligheter till viktnedgång. Man måste helt enkelt utgå från sina egna förutsättningar. 

Men det här med ålder vill jag ta fasta på lite mer. Du är 72 år, skriver du. Hade det varit skillnad på mina råd om du var 25 år? Svaret är ja. Är man 25 år kan man utan problem sätta en ganska hög målsättning för viktnedgång. Men är man kring 70 år eller äldre är det inte alltid lika klokt. Som äldre behöver man ha en viss reserv att ta av. Det är också påfrestande för kroppen att gå ner i vikt, och en 70-årig kropp kommer inte att tåla det lika bra som en 25-årig. Framförallt om det handlar om en stor viktnedgång.

Något man ofta glömmer vid viktnedgång är att det inte bara är fettmassa som försvinner. Man tappar också muskelmassa. På äldre dagar börjar muskelmassan dessutom rent naturligt att minska. Denna minskning vill vi minimera. Med bibehållen muskelmassa kan man behålla sina kroppsliga funktioner på ett bättre sätt. Att kunna sätta sig och ställa sig från stolen, bära en matkasse, känna att man är stadig på benen osv gör ju livet något lättare. Minskad muskelmassa ger också lägre energibehov, vilket ställer höga krav på kosten så att man får i sig alla näringsämnen. Därför kan man behöva fundera lite över risk och nytta när det gäller viktnedgång kring 70 år och äldre, då risken är att muskelmassan minskar så pass mycket att kroppen helt enkelt fungerar sämre. 

Nytta med viktnedgång kan ju vara att saker rent metabolt i kroppen förbättras av viktnedgång, blodsockerkontroll och blodtryck till exempel, eller att knäsmärta minskar för att belastningen från kroppen minskar. 

Det kan alltså vara klokt att fundera över vad man kan vinna med en viktnedgång, och vad som kan vara risker. Kanske fokus ska vara mer på välmående och funktion, som muskelbyggande träning och hälsosamma matvanor, eller så är det faktiskt rimligt med viktnedgång.

Med det sagt kan vi återgå till vad kosten ska innehålla. Mitt huvudsakliga budskap är protein. Protein är vad som brukar kallas för “kroppens byggstenar”, och är det som bygger upp den där muskelmassan jag nämnde här ovan, det bygger upp vårt immunförsvar, våra hormoner och signalämnen i kroppen. Att få i sig tillräckligt med protein blir väldigt viktigt för att få behålla muskelmassa. Framförallt vid mellanmål kan du behöva tänka till lite, då dessa ofta är proteinfattiga. Bröd, filmjölk och frukt är vanliga mellanmål som inte är särskilt proteinrika. Välj istället till exempel kvarg, keso, ägg, naturella nötter, fisk och kyckling. Se till att du har i alla fall 3-4 tillfällen per dag där du äter något med protein, det ökar chansen att du får i dig tillräcklig mängd.

Förutom protein är det bra att tänka på att äta fiberrikt. Fibrer är mättande, bra för blodsocker och blodfetter samt bra för magtarmkanalen. Du hittar fibrer i frukt, bär, grönsaker och i fullkornsprodukter. Ett rimligt mellanmål eller en lättare lunch kan då t.ex vara naturella nötter+frukt / kvarg + bär / ägg + knäckebröd / makrill + knäckebröd. Då får du både fibrer och protein.

Är det något du ska hålla nere på skulle jag säga fettrik mat och sockerrik mat. Inte för att detta är farligt på något sätt, men det är ofta kaloririkt och ganska lätt att äta lite mer än vad man hade tänkt sig. Observera dock att jag skriver “hålla nere på” och inte “helt undvika”. Det är viktigt att det också finns utrymme för lite godsaker också.  

Se också till att äta så pass ofta att du inte blir jättehungrig mellan måltiderna. Lite hungrig är en sak, men blir du jättehungrig är risken stor att överäta. Risken är också stor att drabbas av sötsug på kvällen om intaget på dagen är för lågt. Det är ju såklart individuellt, men minst 3-4 måltider/dag är rimligt att sikta på.

För att summera skulle jag vilja säga att först och främst fundera över risker och nytta med att gå ner i vikt. Och att sedan fokusera på mättande och allmänt hälsosam mat, med fibrer och protein. Styrketräna gärna vid sidan också, för muskelbevarande.

Lycka till!
Med vänlig hälsning Sara

Inlägget Fråga dietisten – ”Överviktig 70-plussare – hur går jag ner i vikt?” dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Jag hörde en genetiker prata om ämnet nyligen, där han förklarade att det är tusentals gener som på olika sätt reglerar vår kroppsvikt. Jämfört med t.ex. laktosintolerans som styrs av en. Att då alla människor skulle ha en rubbning i samma gener är helt orimligt. Och då pratar vi bara om gener, inte alls om hur olika miljö, trauma osv kan se ut. Det går heller inte att förvänta sig att behandling och förlopp ser likadant ut för alla. Det förstår vi. Vi är ödmjuka inför det faktum att det är många lager i det här och att just din historia är unik. 

När du träffar oss kartlägger vi hur vikthistoriken sett ut. Den säger mycket om hur just din sårbarhet ser ut. Din relation till mat undersöks, och vi gör en kartläggning av dina matvanor. Vi lyssnar av dina mål och dina möjligheter att jobba mot målet, och gör gemensamt upp en plan för vår kontakt. Vi kan aldrig garantera en viktnedgång, däremot är vi ganska säkra på att din hälsa kommer att bli bättre. Framför allt kan du få en ökad förståelse för varför det kanske varit svårt dig att påverka din vikt. 

Klicka här om du vill boka en tid med oss!

Inlägget World obesity week – vår roll som dietist dök först upp på Dietistkonsult Norr.