<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Linnea Lundström, författare på Dietistkonsult Norr</title>
	<atom:link href="https://dietistkonsult.nu/author/linnealundstrom/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://dietistkonsult.nu/author/linnealundstrom/</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Mon, 02 Nov 2026 15:44:02 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.4</generator>

<image>
	<url>https://dietistkonsult.nu/wp-content/uploads/2025/11/cropped-dietistkonsult-umea-black-favicon-32x32.png</url>
	<title>Linnea Lundström, författare på Dietistkonsult Norr</title>
	<link>https://dietistkonsult.nu/author/linnealundstrom/</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>PCOS har ett nytt uppdaterat namn!</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2026/06/04/pcos-har-ett-nytt-uppdaterat-namn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Jun 2026 12:53:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=2989</guid>

					<description><![CDATA[<p>Det som tidigare benämndes PCOS-polycystiskt ovariesyndrom – har nu bytt namn till PMOS-polyendokrint metabolt ovariesyndrom.   Varför han man gjort det? Och vad innebär denna förändring?  I the Lancet publicerades nyligen en sammanställning av beslutet om namnbytet. Det är ett gediget internationellt samarbete som genomförts med patienter, olika vårdprofessioner och organisationer som resulterat i den nya benämningen.   Det primära syftet [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2026/06/04/pcos-har-ett-nytt-uppdaterat-namn/">PCOS har ett nytt uppdaterat namn!</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[		<div data-elementor-type="wp-post" data-elementor-id="2989" class="elementor elementor-2989" data-elementor-post-type="post">
				<div class="elementor-element elementor-element-39172839 e-flex e-con-boxed e-con e-parent" data-id="39172839" data-element_type="container" data-e-type="container">
					<div class="e-con-inner">
				<div class="elementor-element elementor-element-32a63d1f elementor-widget elementor-widget-text-editor" data-id="32a63d1f" data-element_type="widget" data-e-type="widget" data-widget_type="text-editor.default">
									
<p class="wp-block-paragraph">Det som tidigare benämndes PCOS-polycystiskt ovariesyndrom – har nu bytt namn till PMOS-polyendokrint metabolt ovariesyndrom.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Varför han man gjort det? Och vad innebär denna förändring? </p>

<p class="wp-block-paragraph">I the Lancet publicerades nyligen en sammanställning av beslutet om namnbytet. Det är ett gediget internationellt samarbete som genomförts med patienter, olika vårdprofessioner och organisationer som resulterat i den nya benämningen.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Det primära syftet till namnbytet handlar om att hitta en benämning som bättre speglar den komplexitet som syndromet kan innefatta. Det gamla namnet betonar ovariernas polycystiska utseende trots att detta inte är en central eller nödvändig del av tillståndet. Det gamla namnet har sannolikt bidragit till missförstånd, fördröjd diagnos och ett alltför snävt fokus på reproduktiva symtom. Det nya namnet visar på att det är flera hormonsystem som är involverade, inkluderat ämnesomsättning och fertilitet, men även psykologiska och dermatologiska inslag kan finnas. Det är med andra ord mycket mer komplext än det tidigare namnet påvisat. Här betonar man också insulinresistens som en central drivare hos många, men inte alla, patienter.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Diagnoskriterier och behandling är densamma som tidigare.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Det finns ganska stark evidens för att viktnedgång vid övervikt/obesitas kan förbättra tillståndet. Redan vid 5-10 % viktnedgång kan man se en förbättrad insulinkänslighet, hormonnivåer, ägglossning och menstruationsmönster. Det man ska komma ihåg här är att det för en del med PMOS är svårare att gå ner i vikt pga tillståndets natur. Därför rekommenderas individanpassad och långsiktig behandling snarare än enbart generella råd om viktnedgång.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Det vi också ska komma ihåg är att PMOS  även förekommer hos personer med normalvikt, och behandlingen handlar därför inte enbart om viktnedgång.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Kostbehandlingen handlar framförallt om att förbättra insulinkänsligheten hos individen genom att välja livsmedel av bra kvalité; minskat intag av raffinerade kolhydrater och mer fullkorn, grönsaker och baljväxter. Någon specifik “PMOS-kost” finns det inte att erbjuda i dagsläget. Men ett medelhavsmatsinspirerat kostmönster har mest stöd i nuvarande forskning.  Denna kost innefattar olivolja, nötter, fröer, baljväxter, fullkorn, frukt, bär, mycket grönsaker och ett regelbundet intag av fisk och skaldjur.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Vidare så har fysisk aktivitet en central roll i behandlingen genom att det kan bidra till förbättrad insulinkänslighet och hälsa även utan större viktnedgång.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Referens:</p>

<p class="wp-block-paragraph"><a href="https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(26)00717-8/fulltext">The Lancet PMOS</a></p>

<p class="wp-block-paragraph"> </p>
								</div>
					</div>
				</div>
				</div>
		<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2026/06/04/pcos-har-ett-nytt-uppdaterat-namn/">PCOS har ett nytt uppdaterat namn!</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fråga dietisten &#8221;15 år efter en gastric bypass&#8221;</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2026/05/07/fraga-dietisten-15-ar-efter-en-gastric-bypass/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 May 2026 11:56:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Fråga dietisten på Västerbottenskuriren]]></category>
		<category><![CDATA[Obesitas]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=2947</guid>

					<description><![CDATA[<p>Jag genomgick en gastric bypass-operation för omkring 15 år sedan. I samband med det gick jag ned omkring 30 kg i vikt. Det är dock inte tillräckligt. Jag är fortfarande överviktig även om jag mår betydligt bättre nu än vad jag gjorde då. Jag tycker att jag äter små portioner, äter och dricker inte speciellt [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2026/05/07/fraga-dietisten-15-ar-efter-en-gastric-bypass/">Fråga dietisten &#8221;15 år efter en gastric bypass&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[		<div data-elementor-type="wp-post" data-elementor-id="2947" class="elementor elementor-2947" data-elementor-post-type="post">
				<div class="elementor-element elementor-element-9848ae8 e-flex e-con-boxed e-con e-parent" data-id="9848ae8" data-element_type="container" data-e-type="container">
					<div class="e-con-inner">
				<div class="elementor-element elementor-element-2aeacd8d elementor-widget elementor-widget-text-editor" data-id="2aeacd8d" data-element_type="widget" data-e-type="widget" data-widget_type="text-editor.default">
									
<p class="wp-block-paragraph"><em>Jag genomgick en gastric bypass-operation för omkring 15 år sedan. I samband med det gick jag ned omkring 30 kg i vikt. Det är dock inte tillräckligt. Jag är fortfarande överviktig även om jag mår betydligt bättre nu än vad jag gjorde då. Jag tycker att jag äter små portioner, äter och dricker inte speciellt onyttigt. Trots det står jag still i vikt (jag kan variera fyra fem kilo upp och ned).</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Visst skulle jag kunna motionera mer men jag tänker att maten ändå är viktigast. Har du något tips till mig?  </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>/K  </em></p>



<p class="wp-block-paragraph">Hej K!</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det mest centrala i din text är att du uppger att du mår betydligt bättre nu än du gjorde innan din gastric bypass. Jätteroligt att höra! För det är ju precis det som operationen är tänkt att göra.</p>



<p class="wp-block-paragraph">BMI-gränserna för övervikt (BMI över 25) och obesitas (BMI över 30) är satta på befolkningnivå, det betyder inte att det varken är rimligt eller möjligt för alla att hamna inom BMI 20-25. Vi är inte stöpta i samma mallar utan man måste utgå från ens egna förutsättningar.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det är vanligt att man efter en gastric bypass går ner ca 60-80 % av övervikten, dvs mycket sällan hela övervikten. En del minskar mindre i vikt, andra mer. Det är inte ovanligt att man sen ser en viss viktökning efter några år innan vikten kan stabilisera sig. Har du då alltså minskat ca 30 kg i vikt efter operation och varit stabil där så har du mycket goda resultat!  </p>



<p class="wp-block-paragraph">Operation är ett av behandlingsalternativen vid sjukdomen obesitas, en sjukdom som man brukar definiera som kronisk och komplex. Kronisk innebär att det inte finns något bot, men att man med rätt behandling kan hjälpa kroppen att inte signalera så mycket hunger och sug, samt att inte bli så stressad av viktnedgång. Den andra delen i definitionen är också viktig, komplexiteten, som vi inte får glömma. Det handlar om att det är flera faktorer som påverkar vilken vikt vi har, att flera organsystem är inblandade och att behandlingen därmed också kan behöva se olika ut.  Det finns alltså ingen rimlighet att förenkla orsak/åtgärd så mycket som man tidigare gjort och delvis fortfarande gör.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Efter att man genomgått en gastric bypass så har kroppen svårare att ta upp näring från maten man äter och man äter också som regel mindre än innan. Därför är det viktigt att ta årsproverna, ta sina vitamin/mineraltillskott, stämma av vikten regelbundet och också stämma av med sig själv; vad gör jag bra? Vad kan jag behöva jobba mer med framgent? Hur mår jag? <br />I den bästa av världar så skulle man utifrån den kroniska aspekten ha årskontroller på sin hälsocentral som uppföljning för att kunna se över behandlingsalternativ om det skulle behövas. För en del så är det svårare att bibehålla viktnedgång och man kan då behöva komplettera med aptitreglerande läkemedel.   </p>



<p class="wp-block-paragraph">Sammansättningen i kroppen är mest central, så fysisk aktivitet är viktigt för att bibehålla muskler och t.om öka upp muskulatur när vikten har stabiliserats. Även om vikten är densamma så hjälper träningen kroppen med mycket &#8211; blodsockerreglering, blodtryck, blodfetter, stressreglering osv. Man ser att vardagsmotion och träning förutom alla andra fördelar kan hjälpa till att bibehålla en viktnedgång. Andra viktiga faktorer är att äta frukost, att se till så att man äter tillräckligt med protein (sikta på att ha något proteininnehållande till alla dagens måltider) samt att äta tillräckligt många gånger per dag (ofta 4-6 tillfällen).  </p>



<p class="wp-block-paragraph">Sammanfattningsvis och ett medskick till dig: Viktstabilitet kräver minst lika mycket arbete och är ett jättebra resultat efter viktnedgång. Jag vet ju så lite om just dig och din situation så det är svårt att ge specifika tips. Men några centrala punkter som man kan kolla igenom är: </p>



<ul class="wp-block-list">
<li>Äter jag tillräckligt mättande mat till såväl huvudmål som mellanmål? (protein, fiber) </li>
</ul>



<ul class="wp-block-list">
<li>Äter jag tillräckligt många gånger per dag?  </li>
</ul>



<ul class="wp-block-list">
<li>Blir det mer snacks än jag tänkt &#8211; vad beror det på? Trötthet? Oro? Hunger pga att det inte är tillräckligt stabilt på de första punkterna? Annat? </li>
</ul>



<ul class="wp-block-list">
<li>Tar jag mina tillskott? Har jag tagit årsproverna och allt ser ok ut? </li>
</ul>



<p class="wp-block-paragraph">Och slutligen, om det är så att du utifrån ditt nuvarande hälsotillstånd ändå behöver minska ytterligare i vikt så tycker jag att du ska ta kontakt med din hälsocentral och försöka få kontakt med dietist där. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Allt gott!</p>



<p class="wp-block-paragraph">Linnéa</p>
								</div>
					</div>
				</div>
				</div>
		<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2026/05/07/fraga-dietisten-15-ar-efter-en-gastric-bypass/">Fråga dietisten &#8221;15 år efter en gastric bypass&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fråga dietisten &#8211; &#8221;Är kolhydrater bra eller dåligt?&#8221;</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2026/02/19/fraga-dietisten-hur-var-det-nu-med-kolhydraterna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 19 Feb 2026 08:52:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Fråga dietisten på Västerbottenskuriren]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=2678</guid>

					<description><![CDATA[<p>Potatis är ett av våra viktigaste livsmedel, varför har potatisen förföljts under åren tror ni? Det där LCHF-bantandet har ställt till mycket. /King Edvard   Dieter trendar I mitt arbete som dietist möter jag människor med olika relation till mat generellt och till specifika livsmedel. Vi ser olika dieter komma i vågor, med lite olika fokus. Ett område som du nämner är LCHF (lite [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2026/02/19/fraga-dietisten-hur-var-det-nu-med-kolhydraterna/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Är kolhydrater bra eller dåligt?&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[		<div data-elementor-type="wp-post" data-elementor-id="2678" class="elementor elementor-2678" data-elementor-post-type="post">
				<div class="elementor-element elementor-element-207c1f77 e-flex e-con-boxed e-con e-parent" data-id="207c1f77" data-element_type="container" data-e-type="container">
					<div class="e-con-inner">
				<div class="elementor-element elementor-element-939beee elementor-widget elementor-widget-text-editor" data-id="939beee" data-element_type="widget" data-e-type="widget" data-widget_type="text-editor.default">
									
<p class="wp-block-paragraph"><em>Potatis är ett av våra viktigaste livsmedel, varför har potatisen förföljts under åren tror ni? Det där LCHF-bantandet har ställt till mycket. <br />/King Edvard </em> </p>

<h2 class="wp-block-heading">Dieter trendar</h2>

<p class="wp-block-paragraph">I mitt arbete som dietist möter jag människor med olika relation till mat generellt och till specifika livsmedel. Vi ser olika dieter komma i vågor, med lite olika fokus. Ett område som du nämner är LCHF (lite kolhydrater, mycket fett) som bidrog till en mer eller mindre negativ syn till det breda området kolhydrater. Tidigare pratade man om socker och antalet sockerbitar i olika livsmedel, men nu pratar man brett om att kolhydrater nog är det man ska undvika om man ska uppnå bättre hälsa. Precis som du skriver så har till och med vår kära potatis fått ta en del stötar.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Det kan handla om att man felaktigt tror att kolhydrater generellt sett skapar någon slags extra inflammation i kroppen, att det kan skapa ett beroende, att blodsockret blir galet för vem som helst om man inte passar sig, bidrar till hormonell obalans osv. </p>

<h2 class="wp-block-heading">Kolhydraters funktion</h2>

<p class="wp-block-paragraph">Vi backar tillbaka till basen och funderar ett varv till. Vad behövs kolhydrater till i kroppen? Kolhydrater används som främsta energikälla till våra celler. Det behövs för att vår hjärna och nervsystem ska fungera optimalt. Det behövs till muskeluppbyggnad och bevarande av muskler. Det lagras in i muskler och lever för att kunna användas snabbt vid aktivitet och för att hålla blodsockret jämnt under nattsömnen.</p>
<p>Kolhydratkällor är de livsmedel som också kan bidra med fullkorn och fibrer som ger näring åt vår tarmflora samt en hel del vitaminer och mineraler. För att komma åt dessa två punkter så behöver det vara kolhydratkällor av bra kvalité såsom fullkornsprodukter, grönsaker och frukt.  </p>

<h2 class="wp-block-heading">Vad kan för lite kolhydrater leda till?</h2>

<p class="wp-block-paragraph">Kan vi klara oss utan kolhydrater? Ja, det kan vi faktiskt. Kroppen är finurlig och kan ställa om till viss del för överlevnad. Men vilka risker kan det medföra? Mindre kolhydratkällor (ffa fiberfattiga) kan också ge upphov till förstoppning. Vissa är också såklart mer sårbara, såsom barn, äldre och sjuka och avråds från att dra ner för mycket på kolhydratintaget då det är en viktig energikälla. Men förutom att det kan ställa till det rent medicinskt så ställer det till det i vår relation till mat. En faktor som många glömmer, men som tyvärr blir ack så märkbar. När man en gång präntat i sig att potatisen och mackan är ens fiender, hur backar man då bandet utan att ha det gnagande i bakhuvudet? </p>

<h2 class="wp-block-heading">Ibland rekommenderas en minskning</h2>

<p class="wp-block-paragraph">Stämmer det att även jag rekommenderar att man drar ner på kolhydratintaget ibland? Absolut. Om du har diabetes typ 2 så har kroppen svårt att hantera för mycket kolhydrater per måltid och framför allt de livsmedel som är fiberfattiga. År du däremot äldre och har diabetes kan man behöva vara mer frikostig med kolhydraterna för att täcka sitt energibehov. Om du behöver gå ner i vikt så behöver du ofta öka upp proteinintaget för att bibehålla muskulatur och få tillräckligt med mättnad. Då behöver det bli mindre av något annat, vilket som regel är fett och kolhydrater. Allt är beroende på utgångspunkt och mål för individen.  </p>

<h2 class="wp-block-heading">Bearbetade kolhydratkällor</h2>

<p class="wp-block-paragraph">Som regel är bearbetade kolhydratkällor något av det lättaste att få i sig och därav risk att inta mer energi än man behöver. Således inget fel på kolhydraterna i sig utan beredningen på livsmedlet som gör det för lättätet. Men det här är de facto något som vi också kan dra fördel av vid tillfälle, såsom om en person tränar mycket, har nedsatt aptit eller har en energikrävande sjukdom. Kommer då kolhydraterna att förstöra effekterna av träning? Absolut inte, det kommer att hjälpa kroppen att orka och att läka. Kommer det att försämra en pågående sjukdom? Absolut inte, det kommer att hjälpa kroppen att orka och att läka. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Är du rädd för att äta för mycket morötter? Havregrynsgröt? Mackor? Potatis? Då kan du behöva ta dig en funderare hur din relation till mat hjälper eller stjälper dig.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Har du god aptit och belönas väldigt mycket av att äta t.ex godis, snacks? Tenderar du att äta mycket av det och lite av det som ger mer näring? Då kan du behöva rikta ditt fokus till helheten istället för att fastna vid just sötsaker/snacks- kanske finns det faktorer i din rutin eller i ditt liv som är det som egentligen är problemet.  </p>

<h2 class="wp-block-heading">Men sockerberoende då?  </h2>

<p class="wp-block-paragraph">Enligt min erfarenhet så handlar det snarare att man tillskriver ett livsmedel som ”farligt” och då lockas mer av det. Samt att en del har en genetisk benägenhet att få högre njutning av sötsaker. På samma sätt har man köpt resonemanget att potatis ju innehåller mest kolhydrater, vilket då borde innebära att det också är farligt? Jag har hittills inte träffat någon som äter volymer av rent strösocker. Men jag har träffat många som inte vågar äta potatis.</p>

<p> </p>

<p class="wp-block-paragraph">Allt gott! /Linnéa</p>
								</div>
					</div>
				</div>
				</div>
		<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2026/02/19/fraga-dietisten-hur-var-det-nu-med-kolhydraterna/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Är kolhydrater bra eller dåligt?&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fråga dietisten &#8211; &#8221;kost vid högt blodtryck&#8221;</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2025/11/20/fraga-dietisten-kost-vid-hogt-blodtryck/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Nov 2025 12:30:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Fråga dietisten på Västerbottenskuriren]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=2263</guid>

					<description><![CDATA[<p>Hej! Jag har fått veta att jag har högt blodtryck, kan jag påverka mitt blodtryck med maten på något sätt? Hej! Ditt höga blodtryck kan bero på många olika saker. Faktorer som kan påverka ditt blodtryck är t.ex ålder, ärftlighet, övervikt, läkemedelsbehandling, sömnrubbningar, stress, nikotin, alkohol osv. Men det kan också påverkas av vad du [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/11/20/fraga-dietisten-kost-vid-hogt-blodtryck/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;kost vid högt blodtryck&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[		<div data-elementor-type="wp-post" data-elementor-id="2263" class="elementor elementor-2263" data-elementor-post-type="post">
				<div class="elementor-element elementor-element-771ef748 e-flex e-con-boxed e-con e-parent" data-id="771ef748" data-element_type="container" data-e-type="container">
					<div class="e-con-inner">
				<div class="elementor-element elementor-element-5b86b69b elementor-widget elementor-widget-text-editor" data-id="5b86b69b" data-element_type="widget" data-e-type="widget" data-widget_type="text-editor.default">
									
<p class="wp-block-paragraph"><em>Hej!</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Jag har fått veta att jag har högt blodtryck, kan jag påverka mitt blodtryck med maten på något sätt?</em></p>



<p class="wp-block-paragraph">Hej!</p>



<p class="wp-block-paragraph">Ditt höga blodtryck kan bero på många olika saker. Faktorer som kan påverka ditt blodtryck är t.ex ålder, ärftlighet, övervikt, läkemedelsbehandling, sömnrubbningar, stress, nikotin, alkohol osv. Men det kan också påverkas av vad du äter. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Om vi ska hålla oss till ämnet mat och hälsa så börjar vi med saltet. Salt (natrium) behövs i kroppen, men blir det för mycket så späder kroppen ut det med vätska och blodvolymen ökar. Detta leder i sin tur till att hjärtat behöver jobba hårdare för att pumpa runt det, vilket kan leda till ökat blodtryck. De flesta i Sverige idag får i sig betydligt mer salt än vad som rekommenderas lämpligt. Jag tycker inte att det är hjälpsamt att prata om gram salt här, utan snarare jobba med större penseldrag. Man behöver tänka över hur ens matmönster ser ut. Äter du mycket korv, ost, färdigrätter, restaurangmat osv så kommer det att vara svårt att äta lagom mycket salt. Du kommer att behöva ställa om till att använda rena råvaror såsom fisk, kyckling, kött, baljväxter, grönsaker, frukt, nötter, fröer som inte är smaksatta från fabrik/butik utan istället smaksätta själva med kryddor, örter, chili osv. Och kanske använda joderat salt med mindre natrium. På så sätt har du lite bättre kontroll över ditt natriumintag. Visste du att man kan träna ner sin salttolerans, likväl som man kan träna upp den i taket? Salttolerans= hur mycket salt du behöver i maten för att maten ska smaka. Så håll ut. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Fett behövs också i kroppen. Men vi vet att för mycket av det mättade fettet (mejerifett, kokosfett, ister) kan ge förhöjda blodfetter, vilket i sin tur kan ge pålagringar på kärl som gör det svårare att pumpa runt blodet som också kan leda till ett förhöjt blodtryck.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Sen finns det faktorer i maten som däremot påverkar åt det bättre hållet, som hjälper kroppen att ta hand om sig själv. Där finns frukt/ grönsaker/fullkornsprodukter som innehåller kalium som motverkar natriums effekter. Dessa livsmedel innehåller också fibrer och antioxidanter som också hjälper kroppen att reglera blodfetterna och bidrar till en bättre kärlhälsa. Omättade fetter bidrar till en bättre blodfettsprofil. Såväl frukt, grönsaker som fullkornsprodukter har också förhållandevis låg energitäthet, vilket i sin tur också kan hjälpa dig att reglera vikten. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Känns det igen? Japp, det finns mycket väl underbyggd forskning kring kostfaktorer och dess effekt på kroppen. Det vi måste komma ihåg i dessa sammanhang är att det sällan händer något snabbt, om man bygger upp såväl vanor som problem i kroppen under en längre tid och då är det svårt att förvänta sig de snabba effekterna om man t.ex lägger till lite grönsaker.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Snabbast effekt på blodtrycket (förutom medicin) får du som regel av att gå ner i vikt om du har en övervikt/bukfetma. 5-10 % viktnedgång kan göra stor skillnad på ditt blodtryck.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det är viktigt att poängtera att i vissa skeden i livet, såsom under akut sjukdom, hög ålder eller annat tillstånd som kräver att du bara får i dig tillräckligt med energi, så behöver vi prioritera annorlunda. Då kan extra salt på maten behövas för att du ska få i dig maten, grädden i gröten kan vara det som gör att du täcker ditt energibehov för dagen.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Känner du dig osäker på vad du ska prioritera så ska du prata med din vårdgivare.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Mvh</p>



<p class="wp-block-paragraph">Linnéa Lundström, leg. dietist</p>
								</div>
					</div>
				</div>
				</div>
		<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/11/20/fraga-dietisten-kost-vid-hogt-blodtryck/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;kost vid högt blodtryck&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fråga dietisten &#8211; &#8221;Kostråd vid PCOS&#8221;</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2025/08/21/fraga-dietisten-kostrad-vid-pcos/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 21 Aug 2025 11:17:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Fråga dietisten på Västerbottenskuriren]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=1731</guid>

					<description><![CDATA[<p>Som en kvinna med PCO-S är hjälpen tyvärr knapp från sjukvården och de flesta (inklusive jag själv) får oftast bara höra &#8221;ät p-piller och gå ner i vikt&#8221; när de söker hjälp för sina besvär. Vad jag dock insett är att kosten påverkar PCO-S nämnvärt mycket och jag undrar om du som dietist har kunskap [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/08/21/fraga-dietisten-kostrad-vid-pcos/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Kostråd vid PCOS&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[		<div data-elementor-type="wp-post" data-elementor-id="1731" class="elementor elementor-1731" data-elementor-post-type="post">
				<div class="elementor-element elementor-element-5f97624f e-flex e-con-boxed e-con e-parent" data-id="5f97624f" data-element_type="container" data-e-type="container">
					<div class="e-con-inner">
				<div class="elementor-element elementor-element-77a78794 elementor-widget elementor-widget-text-editor" data-id="77a78794" data-element_type="widget" data-e-type="widget" data-widget_type="text-editor.default">
									
<p class="wp-block-paragraph"><em>Som en kvinna med PCO-S är hjälpen tyvärr knapp från sjukvården och de flesta (inklusive jag själv) får oftast bara höra &#8221;ät p-piller och gå ner i vikt&#8221; när de söker hjälp för sina besvär. Vad jag dock insett är att kosten påverkar PCO-S nämnvärt mycket och jag undrar om du som dietist har kunskap inom detta och skulle kunna dela med dig kring kostråd osv?</em><br /><em>/Marie</em></p>



<p class="wp-block-paragraph">Hej Marie!</p>



<p class="wp-block-paragraph">Tack för din fråga! </p>



<p class="wp-block-paragraph">Det du beskriver är att man i kontakt med vården kan motta ett välmenat, men väldigt förenklat råd om att “bara” gå ner i vikt. Som om det vore lika enkelt som att ta på sig ett par glasögon- och vips, så var det löst! Vi vet idag att viktreglering är mycket mer komplext än så. Vi vet också att PCOS är mer komplext än så. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Till en början så behöver jag ge mig på en förklaring till vad PCOS är och vad det kan ha för effekter på kroppen. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är ett tillstånd där kvinnor har en förhöjd halt manliga könshormoner i kroppen och minskad insulinkänslighet, vilket  också kallas insulinresistens. Detta kan resultera i lägre fertilitet, ökad behåring, viktuppgång, akne och på sikt diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. Diagnos ställs i vanlig ordning i sjukvården efter en rad olika kriterier, som vi inte går in på här. Många, men inte alla, som har PCOS lever med en övervikt eller obesitas, ofta på grund av sin PCOS. Såväl insulinresistensen som halten manligt könshormon förvärras av en övervikt, varpå det också är en del av behandlingen att minska i vikt. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi vet att såväl viktreglering som PCOS har ärftliga komponenter och att det finns en hel del gemensamt i den stora gruppen individer som har PCOS. Men, vi har såklart alltid en individ i fokus, med individuella behov och utmaningar. Du behöver som regel se över just din livssituation. När det gäller maten så kan det handla om att se till så att du äter är tillräckligt mättande och inte alltför energität mat. Det är <a href="http://t.ex">t.ex</a> fullkorn, grönsaker, frukt, och rena proteinkällor såsom fisk, kyckling, baljväxter. Det är också viktigt att intaget är lagom fördelat över dagen, för att undvika överätande. För en del kan det innebära t.ex frukost, lunch, middag, för andra frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Det finns inte en mall som passar alla, men de allra flesta uppnår en bra balans om man äter minst 3 grr/ dag. Du bör undvika nattätande helt, dvs att äta något mellan midnatt och 5-tiden på morgonen. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Dessa generella rekommendationer gäller för alla, inkluderat dig som har PCOS. </p>



<ol class="wp-block-list" style="padding-bottom: 1em;" start="1">
<li>Mer långsamma kolhydrater &#8211; fullkorn, baljväxter, nötter, fröer, frukt, grönsaker</li>



<li>Mer omega-3 &#8211; fet fisk, avokado, nötter, fröer, oliver, olivolja</li>



<li>Undvika för stort intag av snabba kolhydrater och mättade fetter</li>
</ol>



<p class="wp-block-paragraph">Fiber ger såväl jämnare blodsocker som näring till dina tarmbakterier. Omättat fett ger <a href="http://t.ex">t.ex</a> gynnsammare blodfettsprofil och förbättrar insulinkänsligheten. Maten hjälper kroppen att ta hand om sig själv så bra den kan nu och på sikt oavsett utgångsläge.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det finns generella rekommendationer om hur stort intag man kan sikta på av alla dessa, men för de flesta människor är det en utopi att göra allt by the book. Många behöver istället bara sikta på att jobba i en riktning, <a href="http://t.ex">t.ex</a> mot mer fullkorn. Att hitta bröd, flingor, gryn osv som man kan tänka sig att äta regelbundet. Att använda olivolja i matlagning. Att snacks består av naturella nötter. Att det alltid finns grönsaker till huvudmålen. Osv. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Om vi då justerar till intaget enligt ovan så kanske det för en del betyder en viktnedgång, förutom effekterna av livsmedlen i sig. Effekt på din PCOS kan ses vid en viktnedgång på ca 5-10 %. Inget specifikt viktmål alltså, utan enbart utifrån din startnivå. Effekt kan innebära bl.a förbättrad insulinkänslighet och lägre nivåer av manligt könshormon, vilket i sin tur kan förbättra symtom och risker på sikt. Vi pratar då om 5-10 kg viktnedgång om du från start väger 100 kg. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Men för den som redan äter enligt rekommendationerna då och inte får någon effekt på vikten? Ja, då kan man behöva ta ett större grepp om läget och se över vad som är möjligt och lämpligt att göra. Det kan för en del innebära större omställningar i livsföring (sömn, stress, träning, måltidsrutiner), det kan också betyda tillägg av läkemedel för att reglera vikten eller ibland även bariatrisk kirurgi (överviktskirurgi). </p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi vet att energibehovet kan sjunka med åldern. Men vad som är viktigt att komma ihåg att energibehovet kan skilja sig ännu mer åt från individ till individ. Så, det är sällan och aldrig konstruktivt att jämföra sig med hur andra gör/äter. Du behöver utgå från dig själv och göra så gott Du kan. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Tips, följ gärna upp med en fråga om det erbjuds stöd/behandling för detta på aktuell enhet om du får ett välment råd om viktnedgång.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Mvh Linnéa</p>
								</div>
					</div>
				</div>
				</div>
		<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/08/21/fraga-dietisten-kostrad-vid-pcos/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Kostråd vid PCOS&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fråga dietisten &#8211; &#8221;BMI och övervikt&#8221;</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2025/08/14/fraga-dietisten-bmi-och-overvikt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 Aug 2025 07:19:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Fråga dietisten på Västerbottenskuriren]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=1726</guid>

					<description><![CDATA[<p>Hej! Jag är man och väger 94 kg och är 175 cm lång. Jag har tränat styrkelyft i många år och motionerar 4 gånger i veckan. Är jag överviktig? /Robert Hej Robert!Bra fråga! Du sätter fingret på en viktig fråga som jag vill ta tillfället i akt att vrida och vända på en hel del. Det [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/08/14/fraga-dietisten-bmi-och-overvikt/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;BMI och övervikt&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[		<div data-elementor-type="wp-post" data-elementor-id="1726" class="elementor elementor-1726" data-elementor-post-type="post">
				<div class="elementor-element elementor-element-1e191adc e-flex e-con-boxed e-con e-parent" data-id="1e191adc" data-element_type="container" data-e-type="container">
					<div class="e-con-inner">
				<div class="elementor-element elementor-element-78342c84 elementor-widget elementor-widget-text-editor" data-id="78342c84" data-element_type="widget" data-e-type="widget" data-widget_type="text-editor.default">
									
<p class="wp-block-paragraph"><em>Hej! Jag är man och väger 94 kg och är 175 cm lång. Jag har tränat styrkelyft i många år och motionerar 4 gånger i veckan. Är jag överviktig? <br />/Robert</em></p>



<p class="wp-block-paragraph">Hej Robert!<br />Bra fråga! Du sätter fingret på en viktig fråga som jag vill ta tillfället i akt att vrida och vända på en hel del. Det finns olika sätt att kategorisera vikt på varav vikt i förhållande till längd är ett sätt, som vi känner igen som BMI. Dvs din vikt (kg) / längd² (m²). När vi gör det får vi fram en siffra som vi kan jämföra med referensintervall. Normalvikt är enligt WHO 18,5-24,9, övervikt mellan 25.0-29.9, fetma (obesitas) 30.0 och uppåt. Din vikt och längd ger ett BMI på 30,7, dvs just på gränsen till fetma. Men det intressanta för hälsan är hur kroppssammansättningen ser ut, dvs hur mycket av din vikt består av fett kontra muskelmassa, var fettet sitter, och hur det påverkar din kropp. Det finns personer som har BMI 30,7 och en hälsosam mängd fett på kroppen, som kan få diagnos fetma/obesitas av sin läkare endast baserat på BMI. Sen har vi personer med t.ex. BMI 24 med en ohälsosamt låg muskelmassa som passerar obemärkt förbi i olika screeningar (dessa skulle visa sig ha för hög fettmassa med andra sätt att mäta på). På gruppnivå däremot är BMI funktionellt att titta på i olika undersökningar och över tid för att följa utvecklingen av kroppsvikt. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Andra sätt att mäta kroppsvikt och kroppssammansättning på är midje-höft-kvot som ger information om var på kroppen fettet sitter (buk eller lår/höfter) eller </p>



<p class="wp-block-paragraph">midja-längd-kvot som anses vara mer träffsäker än BMI när det gäller att förutsäga hjärtkärlsjukdomar och metabolt syndrom. Dessa är enkla att använda men har inte börjat användas så mycket i vårdmöten ännu. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Som du förstår, är BMI inte ett tillräckligt mått på individnivå för att mäta om någon har för hög fettmassa och framför allt, ifall personen har fått komplikationer av för hög fettmassa. Så hur är det för dig? Det låter som att du har byggt upp en hel del muskelmassa genom åren, och att du motionerar i allmänhet flera ggr i veckan. Bra! Då är chansen god för just dig, att du inte har en ohälsosamt hög fettmassa. Dock har genetiken och dina biologiska förutsättningar ett stort finger med i spelet och vi har helt enkelt olika tur med vår pokerhand. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Nästa observandum är, att enbart för hög fettmassa inte är likställt med ohälsa och sjukdom här och nu. Vi har olika benägenhet att få komplikationer av en för hög fettmassa, och här ser vi även genetiska skillnader. Personer med asiatiskt ursprung har <a href="http://t.ex">t.ex</a>. lättare att utveckla diabetes, än europeér, vid ett lägre BMI. När överskottsfettet tar sig in i organ såsom bukspottkörteln, levern eller skelettmusklerna, då börjar det innebära problem som behöver tas om hand. För att kunna avgöra om ens övervikt har lett till kroppsliga symtom förknippade med sämre hälsa, behöver undersökningar göras. Vi kan alltså inte konstatera att övervikt = ohälsa. Däremot vet vi att risken ökar med vikten, och med tiden. De undersökningar som kan vara aktuella att göra är att mäta midjeomfång, blodsocker, blodfetter, blodtryck, sköldkörtel, lever, lyssna på hjärta och lungor mm. Vidare brukar man dela in komplikationer i tre områden; metabola (diabetes, PCOS, leverfibros, höga blodfetter), mekaniska (sömnapné, artros, urininkontinens) och mentala (depression, undvikande, ångest). Vissa av dessa komplikationer syns inte på blodproverna och det är därför viktigt att läkaren som ska utreda patienten har dessa i åtanke också för att fånga upp om/hur vikten påverkat hälsan. </p>



<p class="wp-block-paragraph">BMI kan träffa fel och bör därför endast användas som ett screening–mått tillsammans med andra undersökningar för övervikt och obesitas, istället för att som nu fungera som diagnosverktyg vid BMI över 30. För att den medicinska diagnosen obesitas ska sättas ska sjukvården ta hänsyn till såväl en onormal eller överdriven ansamling av fettväv och till olika typer av sjukdomsorsaker, samtidiga sjukdomar, följdsjukdomar och livskvalitet. Vi har en bit kvar tills vi är i mål där. Det tillståndet ska inte ses som ett livsstilsval, utan som en kronisk och komplex sjukdom som ska behandlas i sjukvården. Punkt. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Sammanfattningsvis gissar jag att du trots din övervikt/fetma enligt BMI, har goda förutsättningar att inte ha drabbats av negativa hälsoeffekter av din vikt tack vare din förmodat höga muskelmassa, men för att veta detta, behöver du uppsöka din hälsocentral och be att få detta undersökt. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Trevlig sommar! /Elin Öhgren</p>
								</div>
					</div>
				</div>
				</div>
		<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/08/14/fraga-dietisten-bmi-och-overvikt/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;BMI och övervikt&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fråga dietisten &#8211; &#8221;Att bygga muskler&#8221;</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2025/06/19/fraga-dietisten-bygga-muskler/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 19 Jun 2025 09:06:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Fråga dietisten på Västerbottenskuriren]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=1696</guid>

					<description><![CDATA[<p>Om man vill bygga muskler ska man äta mycket protein. Jag tycker ibland det är svårt att få ihop om man inte vill öka kaloriintaget. Finns det tips kring hur man ska äta? Försöka undvika kolhydrater som pasta?/William Hej William och tack för din fråga! Träning och protein är två saker som verkligen hör ihop [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/06/19/fraga-dietisten-bygga-muskler/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Att bygga muskler&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[		<div data-elementor-type="wp-post" data-elementor-id="1696" class="elementor elementor-1696" data-elementor-post-type="post">
				<div class="elementor-element elementor-element-463a10e e-flex e-con-boxed e-con e-parent" data-id="463a10e" data-element_type="container" data-e-type="container">
					<div class="e-con-inner">
				<div class="elementor-element elementor-element-6bc547c9 elementor-widget elementor-widget-text-editor" data-id="6bc547c9" data-element_type="widget" data-e-type="widget" data-widget_type="text-editor.default">
									
<p class="wp-block-paragraph"><em>Om man vill bygga muskler ska man äta mycket protein. Jag tycker ibland det är svårt att få ihop om man inte vill öka kaloriintaget. Finns det tips kring hur man ska äta? Försöka undvika kolhydrater som pasta?</em><br /><em>/William</em></p>

<p class="wp-block-paragraph">Hej William och tack för din fråga!</p>

<p class="wp-block-paragraph">Träning och protein är två saker som verkligen hör ihop i dagens träningssammanhang. Och det är ju inte så konstigt egentligen. Protein är byggstenar för muskler, och vill man bygga muskler behöver man såklart mycket byggmaterial. Affärerna svämmar över av proteinrika alternativ. Men missar vi något när fokus bara hamnar på protein? Risken är faktiskt att vi gör det. Vi behöver alltid hitta den berömda balansen. För mycket av en sak tränger bort andra saker som också är viktiga. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Du nämner kolhydrater, och att du funderar på att minska intag av kolhydrater för att inte kaloriintaget ska bli för högt. Nu vet jag inte alls hur mycket kalorier du äter, hur gammal du är, om du har beräknat ditt kaloribehov på något sätt eller hur mycket du tränar. Men tänk på att du inte kan dra ner ditt kaloriintag för mycket om du vill öka i muskelmassa och/eller vikt. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Har du räknat på hur mycket du äter, och hur stor andel som är protein, kolhydrater och fett? Risken är att om du bara fokuserar på proteinintag, och dessutom drar ner på kolhydratsintaget, att fördelningen av dessa tre blir ganska skev. Det behövs en viss andel av varje för att du ska få i dig den näring du behöver. Protein är det vi behöver minst andel av, oavsett om vi tränar eller inte. Mätt i procent av totalt energiintag beräknas friska vuxna behöva mellan 10-15 % protein. Jag utgår nu alltså ifrån att du är ung vuxen. Räknar man i gram per kg kroppsvikt behövs generellt 0,8 g protein /kg kroppsvikt, också för friska vuxna. Det är inte särskilt svårt att få i sig dessa mängder med normal kosthållning. Du som tränar för att bygga muskler kan med fördel ligga någonstans kring 1,5-2 g protein/kg kroppsvikt. Så mycket mer behövs inte, då kroppen inte kan använda mer som byggstenar till muskler och vi kan inte heller spara tillgängligt protein för att använda senare. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Men du behöver mer än bara byggstenar i form av proteiner för att bygga dina muskler. Du behöver också ork till att lyfta tunga vikter på gymmet. Och då behöver dina muskler lättillgänglig energi. Denna energi tar kroppen helst från kolhydrater. Och visst, fett används också som energikälla, men vid kort och intensivt arbete (som ju styrketräning är) är det i princip bara kolhydrater som kroppen kan använda. Fett används främst vid mer lågintensivt arbete, och då tillsammans med kolhydrater. Oavsett vilket arbete som utförs är kolhydrater det som kroppen föredrar som energikälla. De kolhydrater du äter kommer delvis att lagras direkt i musklerna som energi för muskelarbete. En del kommer också att lagras i levern, som kan portionera ut mer kolhydrater till dina muskler när det behövs. Om du drar ner på intaget kolhydrater för mycket kommer du inte ha lika mycket tillgänglig energi när du ska träna. Du kommer då inte kunna träna lika hårt, och belastningen på musklerna blir mindre. Tänk att du behöver i alla fall 50 % av ditt energiintag från kolhydrater. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Av denna anledning tycker jag inte att du ska dra ner på ditt kolhydratintag. Du kan dock jobba med kvaliteten på kolhydraterna, och gärna se till att du varje dag äter något med fullkorn och fibrer. Det ger mycket näring och vi vet att fullkorn och fibrer är bra för hälsan.</p>

<p class="wp-block-paragraph">Jag skulle råda dig att räkna lite grovt på hur mycket protein du äter, så du ser hur mycket protein du faktiskt får i dig. Min gissning är att du får i dig mer än du tror. Den mesta maten, även pasta, gröt, bröd osv innehåller en del protein och man underskattar ofta sitt proteinintag, framförallt om din kost också frekvent innehåller proteintillskott. Om du sedan vill hålla energiintaget nere, är det bra att fokusera sedan på att äta så “rena” livsmedelsval som möjligt. Kyckling, fisk, baljväxter, nötter, kött, potatis, ris, rotfrukter, pasta, grönsaker och magra mejeriprodukter. Välj hälsosamma fettkällor som fet fisk, olivolja, rapsolja, avokado, nötter, fröer och oliver. </p>

<p class="wp-block-paragraph">För att summera tror jag inte att du behöver dra ner på kolydratsintaget, utan snarare se till att du får i dig dem så att du har energi till träningen. Välj rena livsmedel och njut av maten.</p>

<p class="wp-block-paragraph">Lycka till med muskelbyggandet!</p>

<p class="wp-block-paragraph">Hälsningar Sara</p>
								</div>
					</div>
				</div>
				</div>
		<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/06/19/fraga-dietisten-bygga-muskler/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Att bygga muskler&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fråga dietisten &#8211; &#8221;Alkoholkonsumtion och hälsa&#8221;</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2025/05/20/fraga-dietisten-alkoholkonsumtion-och-halsa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 May 2025 13:23:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Fråga dietisten på Västerbottenskuriren]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=1690</guid>

					<description><![CDATA[<p>Varför tänker man inte på att alkoholkonsumtion OCKSÅ bidrar till att man går upp i vikt? Tänkte på en som skrev att det var svårt att som äldre gå ner i vikt. Många idag dricker faktiskt alkohol (vin och öl) och dessa innehåller socker i form av kolhydrater. Det känns som att man tar upp [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/05/20/fraga-dietisten-alkoholkonsumtion-och-halsa/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Alkoholkonsumtion och hälsa&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[		<div data-elementor-type="wp-post" data-elementor-id="1690" class="elementor elementor-1690" data-elementor-post-type="post">
				<div class="elementor-element elementor-element-3cbbbf1b e-flex e-con-boxed e-con e-parent" data-id="3cbbbf1b" data-element_type="container" data-e-type="container">
					<div class="e-con-inner">
				<div class="elementor-element elementor-element-22a89702 elementor-widget elementor-widget-text-editor" data-id="22a89702" data-element_type="widget" data-e-type="widget" data-widget_type="text-editor.default">
									
<p class="wp-block-paragraph"><em></em></p>
<p class="wp-block-paragraph"><em>Varför tänker man inte på att alkoholkonsumtion OCKSÅ bidrar till att man går upp i vikt? Tänkte på en som skrev att det var svårt att som äldre gå ner i vikt. Många idag dricker faktiskt alkohol (vin och öl) och dessa innehåller socker i form av kolhydrater. Det känns som att man tar upp en del lösningar, men att man missar andra.</em><br /><em>/Kristoffer</em></p>

<p class="wp-block-paragraph">Hej Kristoffer!</p>

<p class="wp-block-paragraph">Tack för din absolut relevanta kommentar. Alkohol är givetvis också en faktor i hälsobalansen, oavsett om det är viktreglering, stress, sömn eller organpåverkan. </p>

<p class="wp-block-paragraph">När det gäller viktreglering specifikt, eftersom din fråga handlade om det, så kan man säga att alkoholhaltig dryck kan påverka på flera olika sätt. Först så ger alkoholen i sig energi, alltså kalorier. Om vi jämför med näringsämnena så ger fett ca 9 kcal/g, kolhydrater och protein ca 4 kcal/g och alkohol ca 7 kcal/kg. Det är alltså närmare fett i energitäthet. Förutom energi så ger fett, kolhydrater och protein även annat som vi behöver. Alkohol ger ingenting vi behöver rent näringsmässigt. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Som du skriver så kan alkoholhaltig dryck även ha innehåll som liknar läsk, beroende på vad det är du dricker. Så det kan då bli ett tillägg av kolhydrater också, ibland även fett (t.ex. grädde i drinken). Vi vet att energiintag från dryck inte registreras av kroppen som på samma sätt, så det är lätt att det totalt blir för mycket energi. Det gäller även för annan dryck som ger energi; saft, läsk, juice, mjölk osv. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Sen är det ju så att alkoholintag kan stimulera aptit och bidra till ett för högt energiintag från både mat och dryck totalt sett. Det absolut första man bör se över om man behöver minska i vikt är att försöka minska det intag som inte ger något du behöver och där kommer alkohol in, tillsammans med godis, chips, snabbmat, läsk, saft osv. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Även om bland annat alkoholhaltig dryck kan vara en viktig “guldkant” för dig, så kan det vara rimligt att fundera om det verkligen behöver vara just Det som är guldkanten och varför. </p>

<p class="wp-block-paragraph">OBS, för vissa så innebär ett regelbundet alkoholintag ett drickande utan att det är relaterat till matintag och ibland också ett drickande istället för att äta mat. Det kan då bidra till energi- och näringsbrist på sikt. Långvarig alltför frekvent konsumtion av alkohol kan ge organskador och bristsjukdomar. Idag anses ett riskbruk vara ifall du dricker 10 standardglas eller mer per vecka och/eller 4 standardglas per dryckestillfälle en gång i månaden eller oftare, för såväl kvinnor som män. 1 standardglas innehåller 12 gram alkohol, vilket motsvarar till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit. Det finns hjälp att få ifall drickandet blir svårt att avgränsa. Prata med någon på din hälsocentral eller kontakta alkohol- och drogmottagningen. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Sammanfattningsvis så kan vi säga att det alltid finns en poäng att se över helheten, vilket för individen kan innebära lite olika saker. Ditt alkoholintag kan vara en faktor att belysa. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Linnéa Lundström, leg. dietist</p>
								</div>
					</div>
				</div>
				</div>
		<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/05/20/fraga-dietisten-alkoholkonsumtion-och-halsa/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Alkoholkonsumtion och hälsa&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fråga dietisten &#8211; &#8221;Överviktig 70-plussare &#8211; hur går jag ner i vikt?&#8221;</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2025/04/17/fraga-dietisten-overviktig-70-plussare-hur-gar-jag-ner-i-vikt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Apr 2025 07:30:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Äldre]]></category>
		<category><![CDATA[Fråga dietisten på Västerbottenskuriren]]></category>
		<category><![CDATA[Obesitas]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=1658</guid>

					<description><![CDATA[<p>Överviktig kvinna 72 år, vad bör min kost innehålla för att gå ner i vikt. Har provat många dieter men inte lyckats behålla vikten./Marie-Louise Hej och tack för din fråga! Vad man ska äta för att gå ner i vikt är en fråga som ofta återkommer, och svaret är aldrig enkelt. Saker som hunger- och [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/04/17/fraga-dietisten-overviktig-70-plussare-hur-gar-jag-ner-i-vikt/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Överviktig 70-plussare &#8211; hur går jag ner i vikt?&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[		<div data-elementor-type="wp-post" data-elementor-id="1658" class="elementor elementor-1658" data-elementor-post-type="post">
				<div class="elementor-element elementor-element-14ae4547 e-flex e-con-boxed e-con e-parent" data-id="14ae4547" data-element_type="container" data-e-type="container">
					<div class="e-con-inner">
				<div class="elementor-element elementor-element-7d4bdd68 elementor-widget elementor-widget-text-editor" data-id="7d4bdd68" data-element_type="widget" data-e-type="widget" data-widget_type="text-editor.default">
									
<p class="wp-block-paragraph"><em>Överviktig kvinna 72 år, vad bör min kost innehålla för att gå ner i vikt. Har provat många dieter men inte lyckats behålla vikten.<br /></em><em>/Marie-Louise</em></p>
<p><em></em></p>

<p class="wp-block-paragraph">Hej och tack för din fråga! Vad man ska äta för att gå ner i vikt är en fråga som ofta återkommer, och svaret är aldrig enkelt. Saker som hunger- och mättnadssignaler, viktvariation genom livet, ålder, rörelseförmåga, skador, läkemedel, allergier, ekonomi, kultur, eventuella andra diagnoser m.m kommer påverka dina möjligheter till viktnedgång. Man måste helt enkelt utgå från sina egna förutsättningar. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Men det här med ålder vill jag ta fasta på lite mer. Du är 72 år, skriver du. Hade det varit skillnad på mina råd om du var 25 år? Svaret är ja. Är man 25 år kan man utan problem sätta en ganska hög målsättning för viktnedgång. Men är man kring 70 år eller äldre är det inte alltid lika klokt. Som äldre behöver man ha en viss reserv att ta av. Det är också påfrestande för kroppen att gå ner i vikt, och en 70-årig kropp kommer inte att tåla det lika bra som en 25-årig. Framförallt om det handlar om en stor viktnedgång.</p>

<p class="wp-block-paragraph">Något man ofta glömmer vid viktnedgång är att det inte bara är fettmassa som försvinner. Man tappar också muskelmassa. På äldre dagar börjar muskelmassan dessutom rent naturligt att minska. Denna minskning vill vi minimera. Med bibehållen muskelmassa kan man behålla sina kroppsliga funktioner på ett bättre sätt. Att kunna sätta sig och ställa sig från stolen, bära en matkasse, känna att man är stadig på benen osv gör ju livet något lättare. Minskad muskelmassa ger också lägre energibehov, vilket ställer höga krav på kosten så att man får i sig alla näringsämnen. Därför kan man behöva fundera lite över risk och nytta när det gäller viktnedgång kring 70 år och äldre, då risken är att muskelmassan minskar så pass mycket att kroppen helt enkelt fungerar sämre. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Nytta med viktnedgång kan ju vara att saker rent metabolt i kroppen förbättras av viktnedgång, blodsockerkontroll och blodtryck till exempel, eller att knäsmärta minskar för att belastningen från kroppen minskar. </p>

<p class="wp-block-paragraph">Det kan alltså vara klokt att fundera över vad man kan vinna med en viktnedgång, och vad som kan vara risker. Kanske fokus ska vara mer på välmående och funktion, som muskelbyggande träning och hälsosamma matvanor, eller så är det faktiskt rimligt med viktnedgång.</p>

<p class="wp-block-paragraph">Med det sagt kan vi återgå till vad kosten ska innehålla. Mitt huvudsakliga budskap är protein. Protein är vad som brukar kallas för “kroppens byggstenar”, och är det som bygger upp den där muskelmassan jag nämnde här ovan, det bygger upp vårt immunförsvar, våra hormoner och signalämnen i kroppen. Att få i sig tillräckligt med protein blir väldigt viktigt för att få behålla muskelmassa. Framförallt vid mellanmål kan du behöva tänka till lite, då dessa ofta är proteinfattiga. Bröd, filmjölk och frukt är vanliga mellanmål som inte är särskilt proteinrika. Välj istället till exempel kvarg, keso, ägg, naturella nötter, fisk och kyckling. Se till att du har i alla fall 3-4 tillfällen per dag där du äter något med protein, det ökar chansen att du får i dig tillräcklig mängd.</p>

<p class="wp-block-paragraph">Förutom protein är det bra att tänka på att äta fiberrikt. Fibrer är mättande, bra för blodsocker och blodfetter samt bra för magtarmkanalen. Du hittar fibrer i frukt, bär, grönsaker och i fullkornsprodukter. Ett rimligt mellanmål eller en lättare lunch kan då t.ex vara naturella nötter+frukt / kvarg + bär / ägg + knäckebröd / makrill + knäckebröd. Då får du både fibrer och protein.</p>

<p class="wp-block-paragraph">Är det något du ska hålla nere på skulle jag säga fettrik mat och sockerrik mat. Inte för att detta är farligt på något sätt, men det är ofta kaloririkt och ganska lätt att äta lite mer än vad man hade tänkt sig. Observera dock att jag skriver “hålla nere på” och inte “helt undvika”. Det är viktigt att det också finns utrymme för lite godsaker också.  </p>

<p class="wp-block-paragraph">Se också till att äta så pass ofta att du inte blir jättehungrig mellan måltiderna. Lite hungrig är en sak, men blir du jättehungrig är risken stor att överäta. Risken är också stor att drabbas av sötsug på kvällen om intaget på dagen är för lågt. Det är ju såklart individuellt, men minst 3-4 måltider/dag är rimligt att sikta på.</p>

<p class="wp-block-paragraph">För att summera skulle jag vilja säga att först och främst fundera över risker och nytta med att gå ner i vikt. Och att sedan fokusera på mättande och allmänt hälsosam mat, med fibrer och protein. Styrketräna gärna vid sidan också, för muskelbevarande.</p>

<p class="wp-block-paragraph">Lycka till!<br />Med vänlig hälsning Sara</p>

<p class="wp-block-paragraph"> </p>
								</div>
					</div>
				</div>
				</div>
		<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/04/17/fraga-dietisten-overviktig-70-plussare-hur-gar-jag-ner-i-vikt/">Fråga dietisten &#8211; &#8221;Överviktig 70-plussare &#8211; hur går jag ner i vikt?&#8221;</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kan man bli hjärnslö av dålig mat?</title>
		<link>https://dietistkonsult.nu/2025/01/16/kan-man-bli-hjarnslo-av-dalig-mat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Linnea Lundström]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Jan 2025 14:05:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktuellt]]></category>
		<category><![CDATA[Fråga dietisten på Västerbottenskuriren]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://dietistkonsult.nu/?p=1490</guid>

					<description><![CDATA[<p>Januari månads fråga handlar om mat för hjärnan. Linnéa svarar! Kan någon mat påverka hjärnan negativt? T ex att för mycket av något (Kanske under längre period, eller inte) gör att man blir hjärnslö eller problem med minnet? Finns det någon mat som påverkar hjärnan positivt?Maria Hej Maria! Vilken otroligt intressant fråga. Jag tänker mig många [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/01/16/kan-man-bli-hjarnslo-av-dalig-mat/">Kan man bli hjärnslö av dålig mat?</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<figure class="wp-block-image size-thumbnail"><img decoding="async" width="150" height="150" src="https://dietistkonsult.nu/wp-content/uploads/2024/09/20240213-_agn9256-e1714376747103-150x150.jpg" alt="Linnéa Lundström" class="wp-image-381"/></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Januari månads fråga handlar om mat för hjärnan. Linnéa svarar!</p>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Kan någon mat påverka hjärnan negativt? T ex att för mycket av något (Kanske under längre period, eller inte) gör att man blir hjärnslö eller problem med minnet? Finns det någon mat som påverkar hjärnan positivt?<br>Maria</strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Hej Maria! Vilken otroligt intressant fråga. Jag tänker mig många olika ingångar till det här svaret.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Till en början så vill jag poängtera att hjärnan är en del av kroppen och att det som är bra för kroppen är bra för hjärnan och vice versa. Det är alltså ingen specifik mat som enbart hjärnan gynnas av. Sen så är det så att när det gäller livsmedel som är lämpliga att konsumera är inte allt så ”potent” som man gärna vill tro. Såväl gynnsamma som skadliga effekter ses som regel först efter en längre tids konsumtion.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi vet i dagsläget vilka typer av kostmönster som verkar mest gynnsamma för människan, därmed också hjärnan. Det handlar om att äta mer omättade fetter (rapsolja, olivolja, nötter, fröer, fet fisk osv), fullkornsprodukter, frukt- och grönsaker, bär, nötter, fröer, fisk, baljväxter osv. Med det sagt så vet vi också att det som är mindre bra för oss kan vara ok att inta ibland. Det finns ofta ingen vinning att överdriva &#8211; vi måste komma ihåg vår mentala och sociala hälsa också. Utgå från ditt nuläge och fundera över om det är något du äter för mycket eller för lite av idag? För en som redan äter havregrynsgröt till frukost är kanske inte till portion på kvällen det som saknas utan kanske en frukt? Den som äter kött 14 ggr/ vecka vinner mycket på att byta ut två måltider till fisk/veg. Du som har svårt att dricka vatten och alltid dricker läsk, kanske ska fundera över att bestämma dig för en strategi för att träna in vatten igen?</p>



<p class="wp-block-paragraph">Med den mentala hälsan vill jag säga att det vi ofta glömmer är de negativa effekter som stressen av att ”göra rätt” skapar hos oss människor. Det stresspåslag du får av skam/skuld över att ha ”gjort fel”, dvs kanske ätit godis fast du har godisförbud, är inte gynnsamt om du inte ändrar ditt beteende och sedan går vidare, utan skapar snarare en långvarig stress. Av långvarig stress mår vi inte bra, varken hjärnan eller kroppen. Så, vad behöver du ändra i dina omständigheter så att du kan göra tillräckligt bra val, samtidigt som du är ok med att inte ”göra alla rätt”?</p>



<p class="wp-block-paragraph">När vi frågar världen ute på www så får vi på frågan om kopplingen mellan kost och hjärnan en enorm volym med svar som pratar om inflammation, farlig mat osv. Vi matas med risker och hot. Det svarar en människa som regel rätt så dåligt på, vi tenderar att låsa oss i det läget. I en värld där vi äter (eller kanske mest pratar om?) alltmer specifika dieter och speciallivsmedel så glömmer vi bort att man kan äta bra utan någon specifik diet, typ clean eating, lågkolhydratkost. Det kan vara stekt fisk med kokt potatis. En riven morot. Ett glas kranvatten. En havregrynsgröt med lingonsylt, en fullkornsmacka med ägg. Vanlig mat. Kanske plockar du i dig blåbär under skogspromenaden, sen en kopp kaffe och en kaka när du kommer hem?</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det jag vill säga är att vår hjärna påverkas absolut av Vad vi äter, men också Hur vi äter och hur vi Ser på vad och hur vi äter.&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi människor vill gärna krångla till saker och ting, men vi vill gärna ha enkla svar på komplexa frågor.&nbsp;</p>



<p class="wp-block-paragraph">Så mitt enkla svar är: basera ditt matintag på omättade fetter, fullkornsprodukter, frukt- och grönsaker, bär, nötter, fröer, fisk, baljväxter osv och krydda till det emellanåt med lite av det som du uppskattar utöver dessa. Kanske har du hört det förut? Men har du tagit till dig det och gjort någon liten förändring åt rätt håll? Kanske handlar det mer om att lära sig att laga annan mat än du är van? T.ex. börja med en matkasse för att vidga din repertoar? Eller börja planera inköpen på ett annat sätt?</p>



<p class="wp-block-paragraph">Så kanske din hjärna mår bra, såväl nu som på sikt?</p>



<p class="wp-block-paragraph">Märkte du att jag inte ens skrev med det du ska undvika? Jag vill att du fokuserar på vad du ska äta, inte vad du ska undvika.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Gott nytt år!</p>



<p class="wp-block-paragraph">// Linnéa Lundström</p>



<p class="wp-block-paragraph"></p>
<p>Inlägget <a href="https://dietistkonsult.nu/2025/01/16/kan-man-bli-hjarnslo-av-dalig-mat/">Kan man bli hjärnslö av dålig mat?</a> dök först upp på <a href="https://dietistkonsult.nu">Dietistkonsult Norr</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
