Gränser för nyckelhålsmärkning

Efter Karins inlägg om bröd och nyckelhålsmärkning fick vi en fråga om var gränsen går för att bröd ska få nyckelhålsmärkas, så här kommer lite info om nyckelhålet!

Något som få vet om är att idén till nyckelhålet föddes i Norsjö 1985. Efter många möten mellan Norsjö kommun, landstinget och livsmedelsverket började så märkningen två år senare. Det man inledningsvis tog hänsyn till var hög fiberhalt och låg fetthalt. Norsjösatsningens hjärta användes som symbol vid märkningen i början. 1989 var det dags att Sverige skulle få ta del av erfarenheterna från Norsjö. Man behövde en ny symbol för denna märkning och det blev ett nyckelhål.

Sedan dess har märkningen utvecklats och omfattar nu både färdigförpackade matvaror och vissa oförpackade livsmedel, färdiglagade rätter, recept och mat på restaurang. Villkoren för att få märka livsmedel med nyckelhålet har också utvecklats och innefattar nu fibrer och fullkorn, fett och fettkvalitet, socker och salt.

Livsmedel som märks med nyckelhålet ska uppfylla vissa villkor för fett, salt (natrium), socker och kostfiber. Nyckelhålssymbolen kan användas på 25 olika grupper av livsmedel och villkoren är olika för olika grupper. Spannmålsprodukter, som bröd, mjöl och pasta, har till exempel även villkor för fullkorn.

De detaljerade reglerna hittar du i den här broschyren som kan laddas ned från livsmedelsverkets hemsida.

Men eftersom frågan gällde bröd så får ni de siffrorna här:
Bröd och brödmix
högst 7 g fett/100 g
totalt högst 5 g socker/100 g
högst 0,5 g natrium/100 g
minst 5 g kostfiber/100 g
minst 25 % fullkorn räknat på torrsubstans

Hårt bröd och skorpor
högst 7 g fett/100 g
totalt högst 5 g socker/100 g
högst 0,5 g natrium/100 g
minst 6 g kostfiber/100 g
minst 50 % fullkorn räknat på torrsubstans

Rätt skönt att slippa läsa alla innehållsförteckningar va? Sen finns det ju bättre och sämre livsmedel som är märkta också, men vill man fatta snabba, hälsosamma beslut så är det smidigt att leta nyckelhålet!