Varför han man gjort det? Och vad innebär denna förändring? 

I the Lancet publicerades nyligen en sammanställning av beslutet om namnbytet. Det är ett gediget internationellt samarbete som genomförts med patienter, olika vårdprofessioner och organisationer som resulterat i den nya benämningen.  

Det primära syftet till namnbytet handlar om att hitta en benämning som bättre speglar den komplexitet som syndromet kan innefatta. Det gamla namnet betonar ovariernas polycystiska utseende trots att detta inte är en central eller nödvändig del av tillståndet. Det gamla namnet har sannolikt bidragit till missförstånd, fördröjd diagnos och ett alltför snävt fokus på reproduktiva symtom. Det nya namnet visar på att det är flera hormonsystem som är involverade, inkluderat ämnesomsättning och fertilitet, men även psykologiska och dermatologiska inslag kan finnas. Det är med andra ord mycket mer komplext än det tidigare namnet påvisat. Här betonar man också insulinresistens som en central drivare hos många, men inte alla, patienter.  

Diagnoskriterier och behandling är densamma som tidigare.  

Det finns ganska stark evidens för att viktnedgång vid övervikt/obesitas kan förbättra tillståndet. Redan vid 5-10 % viktnedgång kan man se en förbättrad insulinkänslighet, hormonnivåer, ägglossning och menstruationsmönster. Det man ska komma ihåg här är att det för en del med PMOS är svårare att gå ner i vikt pga tillståndets natur. Därför rekommenderas individanpassad och långsiktig behandling snarare än enbart generella råd om viktnedgång.  

Det vi också ska komma ihåg är att PMOS  även förekommer hos personer med normalvikt, och behandlingen handlar därför inte enbart om viktnedgång.  

Kostbehandlingen handlar framförallt om att förbättra insulinkänsligheten hos individen genom att välja livsmedel av bra kvalité; minskat intag av raffinerade kolhydrater och mer fullkorn, grönsaker och baljväxter. Någon specifik “PMOS-kost” finns det inte att erbjuda i dagsläget. Men ett medelhavsmatsinspirerat kostmönster har mest stöd i nuvarande forskning.  Denna kost innefattar olivolja, nötter, fröer, baljväxter, fullkorn, frukt, bär, mycket grönsaker och ett regelbundet intag av fisk och skaldjur.  

Vidare så har fysisk aktivitet en central roll i behandlingen genom att det kan bidra till förbättrad insulinkänslighet och hälsa även utan större viktnedgång.  

Referens:

The Lancet PMOS

Inlägget PCOS har ett nytt uppdaterat namn! dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Hej på dig!  

Det kan komma som en chock att få reda på att man har diabetes, eller prediabetes som i ditt fall. Att då försöka fundera ut vad som är bra att äta är inte alltid helt lätt.  

Vi börjar med att reda ut vad prediabetes innebär. Det är precis som det låter, ett förstadium till diabetes typ 2. Det som händer i kroppen är att hormonet insulin börjar fungera sämre. I vanliga fall hjälper insulinet till för att få in socker från blodet till våra celler. Vid insulinresistens känner inte cellerna av insulin lika bra – de blir resistenta. Detta kallas insulinresistens. Kroppen kompenserar för detta genom at producera mer insulin, men med tiden kan detta tillstånd leda till diabetes typ 2.  

Diabetes typ 2 beror på flera olika faktorer. Matintag är en av dem, men även andra livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, stillasittande, eventuell övervikt, rökning och sömn spelar in. Det är inte heller bara livsstil utan också genetik och biologi som påverkar risken att utveckla diabetes typ 2. Har man utvecklat prediabetes finns det goda chanser att vända trenden genom livsstilsförändringar som kost och träning. Om du röker bör du också sluta röka, då rökstopp minskar risken med upp till 50%1 att utveckla diabetes. 

Nu vet jag ju inte hur gammal du är, men jag kommer utgå från att du är under 75 år. Börjar man vara äldre kan man behöva fokusera mer på viktstabilitet, välmående och funktionsbevarande än att lägga om kosten.  

Det som framförallt rekommenderas vid prediabetes är att äta rikt med fibrer samt att välja hälsosamma fettkällor.  Fibrer är en typ av långsamma kolhydrater, som vi hittar i t.ex grönsaker, bär, frukt, fullkornsprodukter och nötter. Fibrerna tar tid på sig att brytas ner i tarmarna, vilket gör att de sockerarter som bryts ner från fibrerna skickas ut i blodet under lång tid. Det ger en långsam blodsockerstegring, jämfört med snabba kolhydrater där alla sockerarter från kolhydraten tar sig ut i blodet nästan samtidigt. Snabba kolhydrater hittar vi i t.ex sockersötad dryck, godis och kakor. Även produkter av vitt mjöl tas snabbare upp i kroppen än produkter av fullkorn. 

För att översätta detta till vad som hamnar på tallriken; välj gärna fullkorn av kolhydraterna du har till maten. T.ex havreris, matvete, fullkornspasta, fullkornsris etc. Det blir dock tjatigt att äta detta jämt, och kanske lite jobbigt för magen att hantera. Tur då att du kan variera och äta t.ex vanlig pasta eller ris, men lägga till 1/3-½ tallrik med grova grönsaker, så får du fibrer ändå! Broccoli, blomkål, ärtor, betor, kål m.m ger ett bra fibertillskott och det gör att du tar mindre mängd pasta. Lagar du potatis kan du med fördel blanda in rotfrukter som kålrot, morötter, palsternacka, rödbetor, rotselleri m.m för att öka fibermängden. Jag vill också kort nämna att det är okej att äta kokt potatis, något många undrar över. Men lägg till grönsaker, baljväxter eller rotfrukter och minska mängden potatis. 

Till mellanmål kan du få in fibrer genom att äta frukt, bär, grönsaker eller fullkornsprodukter. T.ex. naturell yoghurt med blandade bär och en fiberrik müsli, fullkornsbröd med hummus och paprika eller en frukt och några osaltade naturella nötter.  

När det gäller fettkvalitet rekommenderas både att välja omättade och fleromättade fettkällor samt att hålla nere på den totala mängden fett. Det innebär inte att man ska vara rädd för fett, eller att man ska välja minsta möjliga fetthalt på allt man köper. Lagom är bäst, som det ju heter. Om du dricker mycket mjölk är det klokt att minska på det. Flytande dryck gör oss inte mätta, och kolhydraterna tas upp snabbt. Överlag är det bra att välja fet fisk, oliver, nötter, fröer och oljor som fettkällor. Använder du mycket mejeriprodukter i din matlagning kan du se över fetthalten på de produkter du köper. T.ex. välja en matlagningsgrädde istället för vispgrädde, eller att blanda mjölk och grädde för att späda ut. Det kan inte nekas att vispgrädde ger en rund och fin smak, men ofta räcker det med en mindre mängd för att uppnå detta.  

Du kan också använda mer tomatbas om du gör mycket grytor. En förpackning krossade tomater ger ju faktiskt 400 gram grönsaker rätt ner i maten. Enkelt och bra knep att äta mer grönsaker!  

Slutligen vill jag säga att du inte ska vara rädd för mat eller att äta. Mat behöver vi, både ur näringssynpunkt men också för att kunna fungera socialt. Många sammankomster innefattar att äta något, och det är ett viktigt sätt för oss att samlas och umgås. Se till att ha en god rutin med mycket grönsaker, bär, naturella nötter, frukt, fisk och baljväxter, så finns det också utrymme för det där goda ibland också. 

Lycka till!  

Med vänlig hälsning Sara 

1Internetmedicin 

Inlägget Fråga dietisten – vad ska jag äta om jag har prediabetes? dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Vad är fibrer

Många förväxlar fibrer och fullkorn, och vi pratar ofta om dem i samma sammanhang. Det beror sannolikt på att fullkorn innehåller fibrer. Fibrer är en typ av kolhydrat. Kolhydrater kan vara både enkla sockerarter och komplexa fibrer. Definitionen av en kolhydrat är att det är en eller flera sockerarter som sitter ihop. Glukos, fruktos och galaktos är exempel på sockerarter.

När en glukosmolekyl och en fruktosmolekyl sitter ihop får vi sackaros – strösocker. Men sockerarterna kan också sitta ihop flera hundra eller flera tusen. Sockerarterna kan också sitta ihop olika hårt. I tarmen måste kroppen bryta ner alla bindningar mellan sockerarterna för att vi ska kunna ta upp sockerarten till blodet. Men vissa av dessa bindningar kan inte kroppen ta isär, och där har vi definitionen av fibrer! Fibrer är helt enkelt en typ av kolhydrat som tarmarna inte kan bryta ner utan hela komplexet tar sig ner till tjocktarmen istället.

Vad är fullkorn

Fullkorn finns endast i spannmålsprodukter, dvs vete, råg, korn, havre m.fl. I en spannmålskärna finns tre delar; kli (den yttre delen), grodd och frövita (den inre delen). När alla delar finns med kallas det för fullkorn – det fulla kornet finns med i produkten. När mjölet mals kan man nämligen separera delarna från varandra. Vanligt vitt vetemjöl består bara av frövitan, den innersta delen i spannmålskärnan. Grahamsmjöl är också gjort på vete, men det är istället ett fullkornsmjöl. Då finns även kli och grodd med.

Näringsinnehåll

De tre delarna i spannmälskärnan har olika näringsinnehåll. Kliet är fiberrikt, det innehåller alltså kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. I kliet finns också mycket näringsämnen, t.ex järn, magnesium, kalium, zink, b-vitaminer som folsyra, tiamin och niacin. Vi hittar också mycket antioxidanter i kliet, samt en relativt hög andel protein, ca 15 g per 100 g.

Grodden är det som ska kunna bli en ny planta, och växa till sig vid plantering. Även grodden är näringsrik. Den innehåller mineraler som magnesium, zink och kalium, precis som kliet. Men till skillnad från kliet innehåller grodden också fett. Dessa fetter är av både omega 3 och omega 6, vilka båda är hälsosamma fetter. Vi hittar också fettlösliga vitaminer, som t.ex vitamin E. Detta vitamin är också en antioxidant som hjälper till att skydda våra celler från skada.

I frövitan hittar vi mest stärkelse och protein. Frövitan är alltså den del som utgör vanligt vitt vetemjöl, och således vitt bröd, vit pasta m.m. Stärkelse är också en kolhydrat, men till skillnad från fibrer bryts stärkelsen ganska lätt ner i tarmen, och kan tas upp till blodet. Proteinhalten är lägre än i klidelen, alltså under 15%.

Som synes är det framförallt i kli och grodd som näringsämnena finns. När vi tar bort dessa och bara använder frövitan går mycket av spannmålets näring förlorad. Det kan delvis vara därför som bröd har fått dåligt rykte. Det är ju mest vitt bröd man kanske menar när man pratar om att bröd är dåligt. Men ett fullkornsbröd ger ju istället all näring som listats här ovan, är inte det toppen att få allt det i bara en macka? Sen beror det förstås också på vad du lägger på din macka. Ett tjockt lager smör och 5 ostskivor kanske inte är det mest näringsriktiga för den allmänna befolkningen. Men mer om det någon annan gång.

Rekommenderat intag och bra länkar

I de nya kostråden, som uppdaterades efter Nordiska Näringsrekommendationerna 2023, uppdaterades råden om fullkorn. Rekommendationen för vuxna är nu att äta 90 g fullkorn dagligen. Siffran 90 g fullkorn säger nog inte så mycket för gemene man. Du kommer upp ca 90 g om du äter en portion havregrynsgröt, en portion nyckelhålsmärkt musli och 2 fullkornsknäckebröd.

För att få ett grepp om hur mycket 90 g fullkorn är har Dietisternas Riksförbund tagit fram nya bildstöd gällande fullkorn.Där finns bilder även för glutenfritt fullkorn. Vi skrev om bildstödet när det släpptes, du kan läsa den artikeln här. Du kan också läsa mer om fullkorn på Livsmedelsverkets hemsida, Livsmedelsverket har också några bilder på hur mycket 90 g fullkorn är i livsmedelsmängd. Även Fullkornsfrämjandet har bra information och inspiration gällande fullkorn, ta gärna en titt på deras sida också.

En av Livsmedelsverkets bilder här ovan.

Häng med vidare i veckan för fler inlägg om fullkorn!

Sara

Inlägget Fullkorn – vad är det? dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Inlägget Fråga dietisten ”15 år efter en gastric bypass” dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Vad innebär processning?

Vi kan börja med vad “processa” innebär. Kort och gott innebär det all form av tillberedning av ett livsmedel, att det inte längre är i sin ursprungliga form. När du lagar en salsa av tomater eller steker en köttbit har du processat råvarorna. Processning av livsmedel gör näringen mer lättillgänglig för våra kroppar. Det har under hela vår historia varit viktigt för vår överlevnad, och det började väl med att vi uppfann elden och kunde börja steka köttet istället för att äta det rått. 

Men de senaste decennierna har processningen tagits till nya nivåer och vissa livsmedel processas till oigenkännlighet. Som med så mycket annat, är saken dock inte svart eller vit. Mer om detta senare.

Definitioner

En knäcknöt för att kunna använda dessa begrepp för att vägleda konsumenter har varit att komma fram till en definition av begreppen. Forskare har studerat hälsoeffekterna av ultra-processad mat i över 15 år, men det finns fortfarande ingen internationellt accepterad definition. Den mest etablerade definitionen kommer från Brasilien och deras Nova‑system, som delar in mat i fyra grupper:

1. Oprocessad/minimalt processad – t.ex. frukt, grönsaker, kött, mjölk, ägg.
2. Processade ingredienser – t.ex. olja, smör, socker, salt.
3. Processad mat – kombinationer av grupp 1 och 2, t.ex. bröd, ost, sylt, pickles.
4. Ultra-processad mat – industriprodukter med ingredienser som inte används i hemmakök, t.ex. färgämnen, smakämnen, emulgeringsmedel. Till exempel läsk, snacks, godis, massproducerat bröd, fruktyoghurt, chicken nuggets och korv.

Hälsosamband.

Vad är då problemet med (ultra)processad mat för hälsan? Forskning visar samband mellan hög konsumtion av ultra‑processad mat och sjukdomar som obesitas, hjärt‑kärlsjukdom, diabetes och cancer. Men de flesta studier är observationsstudier, vilket betyder att de inte bevisar orsakssamband. Andra faktorer – som ekonomi, utbildning och livsstil – kan också påverka.

Nackdelar med definitionerna

Men som sagt, det finns svårigheter med kategoriseringen av livsmedel. Alla ultraprocessade livsmedel är inte ohälsosamma, och alla oprocessade är inte hälsosamma vid för högt intag, (t.ex. rött kött). Vi kan ta några exempel för att nyansera detta. Vi börjar med soja. Sojabönan har gett upphov till många olika livsmedel såsom sojasås, sojafärs, sojabönor, tofu, tempeh, tzay etc. De flesta är ju väldigt processade, men det betyder inte automatiskt att det är dåligt. T.ex tofu är en bra proteinkälla att variera våra vanliga proteinkällor med. 

Vi kan också titta på spannmål och bröd. Ett färdigt fullkornsbröd i butik räknas oftast in i kategorin ultraprocessad, eftersom själva kornet har beretts så mycket att det inte längre syns i det färdiga brödet. Men fullkorn är ju väldigt viktigt för hälsan, och skyddar mot sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Vi vet att lågt intag av fullkorn är den största kostmässiga riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Vi vet också att alldeles för få kommer upp i rekommenderat intag av fullkorn. Då är ju färdigt fullkornbröd ett bättre alternativ att välja än t.ex. det som är bakat på enbart vanligt vetemjöl. 

Tarmgympa

En annan svårighet är ifall det är näringsinnehållet eller processningen som är problemet. Som vid korv till exempel. Vi vet att processat kött, som korv, ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom och tjock- och ändtarmscancer. Men är det processningen i sig som gör det dåligt, eller är det näringsinnehållet i korven? Korv innehåller som bekant mycket mättat fett, inte så mycket protein som en “ren” köttbit, samt mycket salt. Det är ett livsmedel som är lätt att äta lite för mycket av, då det är belönande för oss med fett och salt.

Korv består också av ganska nedbrutna beståndsdelar, det är inga komplexa proteiner eller kolhydrater som tarmarna får kämpa med. Det innebär sämre tarmgympa och att mer av korven kan tas upp från tarmen. Innehållet från korven kommer inte så långt ner i tarmen att den hinner aktivera alla våra mättnadshormoner, vilket på sikt och med många liknande livsmedel i kosten kan göra att vi blir mindre mätta och därmed äter för mycket. 

Eftersom Nova fokuserar på processning och inte näringsvärde kan fullkornsbröd, yoghurt och växtbaserade alternativ klassas som ultra‑processade, medan mindre hälsosamma livsmedel med socker, salt och smör inte gör det. Vissa forskare menar att det ändå fungerar bra i praktiken, eftersom de flesta ultra‑processade produkter är näringsfattiga.

Hur ska vi navigera runt detta?

Så hur ska du som konsument tänka runt detta? I skrivande stund tycker jag att vi kan tona ner betydelsen lite, och luta oss tillbaka till de befintliga kostråden som träffar mer rätt. Dvs mycket grönsaker, frukt och fullkornsprodukter som ger fibrer, vitaminer och mineraler. Välj magra proteinkällor som fisk, baljväxter, kyckling och nötter, och begränsa intaget av rött och processat kött. Välj i första hand fetter från exempelvis olivolja, avokado och fet fisk, och undvik stora mängder mättat fett, socker och salt. 

Elin Öhgren

Inlägget Fråga dietisten – vad menas med ultraprocessad mat? dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Inlägget FÖRELÄSNING ”Ät rätt vid aptitdämpande läkemedel” dök först upp på Dietistkonsult Norr.

För att kunna stötta patienter under behandling för obesitas behöver vi ett brett samarbete mellan yrkeskategorierna i primärvården. Just distriktssköterskan träffar ju ofta patienter som har diagnoser som är kopplade till, och förvärras av obesitas. Diabetes typ 2 och astma för att nämna några. Därför är det guld värt att vi i denna tidning får ge vår vinkel på obesitasbehandling.

För det är verkligen lätt att glömma den grundläggande biten av obesitasbehandling – kombinerad levnadsvanebehandling – nu när vi har så effektiva läkemedel på marknaden. Obesitas som diagnos är som vi vet komplex och multifaktoriell. Därför behöver vi angripa den på fler sätt än med bara ett aptitdämpande läkemedel. Framförallt om vi vill att patientens viktnedgång ska bestå över tid, vilket vi har skrivit mer om tidigare. Dietistens kompetens är en viktig pusselbit i detta. Tillsammans med patienten går vi igenom ätbeteenden, ätmönster, livsmedelsval och orsaker till ätande, för att kunna jobba med individanpassad levnadsvanebehandling. För den som vill fördjupa sig i ätbeteendets påverkan gällande resultat av obesitasbehandling kan vi rekommendera den avhandling som vår kloka dietistkollega Sofia Björkman i Göteborg nyligen har disputerat med. Läs en sammanfattning och gå vidare till avhandlingen här!

Distriktssköterskan eller sjuksköterskan har också en given roll i teamet för obesitasbehandling. Har patienten t.ex en samtidig diabetes typ 2 blir det värdefullt att diabetessköterskan har en övergripande bild av både patientens obesitas och diabetes. Sköterskan är också en spindel i nätet i att kunna följa upp behandling, slussa vidare till andra yrkeskategorier och att instruera i injektionsteknik.

Vi säger tack till DSF och uppmuntrar att obesitas uppmärksammas på allt fler ställen!

Inlägget Sara skriver om obesitas i DSF:s medlemstidning Hälsa dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Hej! 

Många bra frågor i en fråga. Vi reder ut kolesterol, växtbaserade livsmedel och processning. 

Mättat och omättat fett påverkar blodfetterna

Till att börja med vill jag säga att rådet att undvika mättat fett, dvs smör, grädde etc, är helt korrekt när det kommer till höga blodfetter, också benämnt som högt kolesterol. Vi vet att det är just mättat fett som framförallt ökar det dåliga kolesterolet i blodet. Därför är det främsta rådet alltid att minska på mättat fett. Förutom smör och grädde hittar vi också mättat fett i charkprodukter, rött kött med hög fetthalt, kokosfett, chips, choklad och fikabröd. 

Sen kommer ju frågan vad man ska ersätta det mättade fettet med. Klassiskt har rådet varit att istället välja omättade och fleromättade fettkällor, vilket vi hittar i oljor (förutom kokosolja), nötter, fröer, feta fiskar, oliver och avokado. Använder man produkter med mättat fett är rådet att välja magrare alternativ. Men de senaste åren har vi fått en boom i växtbaserade alternativ. Sojafärs istället för köttfärs, knaperstekt tofu istället för bacon, havredryck, havre fraiche och havregrädde eller motsvarande sojaprodukter istället för mjölk, creme fraiche och grädde. Så frågan blir ju då hur dessa växtbaserade alternativ står sig. Man kan fundera på det ur många aspekter, men nu fokuserar vi på just blodfetter.  

Portfolio Diet

Både soja och havre är bra alternativ när det kommer till blodfetter. Vänder vi blickarna ut från Sverige kan vi titta i Kanada, och den kost som rekommenderas där för just höga blodfetter, nämligen Portfolio Diet. En ganska okänd kost här i Sverige. Den går i korta drag ut på att äta i huvudsak växtbaserat, med tillägg av fyra specifika livsmedel som har en direkt positiv verkan på blodfetterna. Dessa fyra livsmedel är soja, betaglukaner från havre, nötter samt växtsteroler. Så här har vi alltså både havre och soja. Dock ska det nämnas att havreprodukter som havredryck och havregrädde inte kommer innehålla betaglukaner såpass mycket att det kommer göra någon skillnad. Men tittar vi på innehållet i havregrädde är det lägre fetthalt än i både vanlig grädde och matlagningsgrädde. Det är också omättat fett (ofta från rapsolja) istället för den vanliga gräddens mättade fett. Så ur den synvinkeln är det bättre med en havregrädde än vanlig grädde eller matlagningsgrädde. 

Processning är inte alltid dåligt

Sen har vi detaljen med processning. Det många nog tänker på när de menar att “ultraprocessad mat är dåligt” är nog livsmedel som korv, bacon, läsk, godis, chips, pommes, hamburgare, pizza osv. Det som typiskt kallas för “skräpmat”. Och det har vi vetat länge att det inte är särskilt hälsosamt. Men allt processat är inte dåligt. Vi kan ta exemplet soja. Sojabönan har gett upphov till många olika livsmedel. Sojafärs, sojabönor, tofu, tempeh, tzay etc. De flesta är ju väldigt processade, men det betyder inte automatiskt att det är dåligt. T.ex tofu är en bra proteinkälla att variera våra vanliga proteinkällor med. Vi kan också titta på spannmål och bröd. Ett färdigt fullkornsbröd räknas oftast in i kategorin ultraprocessad, eftersom själva kornet har beretts så mycket. Men fullkornsbröd är ju väldigt bra, både näringsmässigt och för hälsan i allmänhet. Så när det gäller processad mat är det inte svart-vitt. Undvik typisk “skräpmat” skulle jag snarare säga än att undvika allt processat. 

Vad ska du välja?

Jag tänker att du kan använda både växtbaserade alternativ och fettkällor som är omättade, beroende på vilket produkt du behöver. En creme fraiche är ju svår att ersätta med olja t.ex. Då är en havre- eller sojaprodukt ett toppenval. Om du ska steka något passar inte havreprodukter så bra, däremot kanske en olivolja. Och ibland kanske du vill ha en vanlig mejeriprodukt, kanske för smaken eller konsistensens skull. Välj då med fördel en som inte har jättehög fetthalt. 

Lycka till, och kom ihåg, du kan äta allt men inte alltid! 

Sara 

Inlägget Fråga dietisten – Är växtbaserade produkter ett bra alternativ vid höga blodfetter? dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Obesitas betraktas numera som en komplex kronisk sjukdom 

De som hängt med i forskningen vet att obesitas inte beror på ”lathet” eller dåliga vanor. Numera vet vi att det är en multifaktoriell sjukdom där genetiska, metabola, biologiska, psykologiska och samhälleliga faktorer samverkar. Det sker alltfler utbildningar för vårdpersonal där deltagarantalet växer, vilket gör att fler kan sprida ordet. Genom att förklara detta för personer som lever med obesitas, kan vi lyfta bort delar av det ok de burit på när de tänkt att allt är deras fel. Här vill jag lyfta fram riksförbundet Obesitas Sverige som gör ett jättefint arbete för patienter och vårdgivare för att minska stigmat.

Nya och mycket effektiva läkemedel förbättrar helhetshälsan 

Under de senaste åren har en ny generation mediciner revolutionerat obesitasbehandlingen. Med hjälp av aptitreglerande läkemedel blir det plötsligt möjligt att begränsa sitt energiintag. Detta utan att biologin vill dra upp vikten igen efter viktnedgång. De GLP-1-baserade läkemedlen har fått störst spridning och uppståndelse. Dessa ger såväl betydande viktnedgång, ökad metabol hälsa och kan även skydda organ såsom hjärtat. Förutom dessa har vi även effektiva tablettpreparat som också fyller sin funktion. Nya läkemedel är på gång och förhoppningsvis kommer snart billigare varianter av dagens godkända mediciner som tas via injektioner.  

Förbättrade diagnostiska ramverk och riskbedömningar 

Forskare och experter synar det trubbiga BMI för att ställa diagnos och ser över nya sätt att klassificera obesitas. Många föreslår fler biologiska parametrar och en helhetsbild över hur överskottsfettet påverkar den mekaniska, den metabola och den mentala hälsan. Via bättre diagnosticering kan vi även lättare prioritera och individanpassa behandlingar.  

Nya forskningsområden: biomarkörer och hjärnans roll 

Fler vill forska inom fältet, och fler läkare vill specialisera sig. Forskning sträcker sig nu också till hjärnans strukturer och biomarkörer som kan vara kopplade till obesitas och dess komplikationer. Potentiellt som nya verktyg för diagnos och terapi.  

Learning by doing 

Forskningen har dock inte riktigt hängt med på nutritionsområdet. Men mer och mer data kommer på vilka nutritionsmarkörer vi behöver titta på inför behandling. Vi lär oss mer om hur vanligt det är med näringsbrister när man har obesitas. Mer kunskap finns om vilka brister som riskerar att uppstå vid behandling, Därför belyser man nu vikten av att få individuella nutritionsbedömningar och nutritionsstöd. Vi kan konstatera att framtiden inom fältet känns väldigt spännande!  

I kategorin ”obesitas” under aktuellt finns mycket mer att läsa om ämnet om du vill läsa vidare.

Glad world obesity day på er!   
Elin Öhgren  

Inlägget Glad över utvecklingen på world obesity day dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Idéer framåt för att förkorta nattfastan

Vi har nu slagit våra kloka huvuden ihop och försöker hitta lösningar och förenklingar för att förkorta nattfastan. Vi har haft möten med personal som jobbar dag och natt och många konstruktiva synpunkter har kommit fram! Allt ifrån att förbereda goda och lättdruckna drinkar med mycket kolhydrater, till att införa listor för bättre rapportering mellan arbetslagen, till att fundera över placering för nattens mat och dryck.

Varför hälsan blir sämre av lång nattfasta

Vi har också gått ut med information om vad som händer i kropparna hos de sköra äldre vid för lång nattfasta. Det tror jag är EN pusselbit för att förstå vikten och även erbjuda mat och dryck som faktiskt fyller på lagren. Det viktiga här är ju att fylla på våra energilager inför eller under natten. För att livsnödvändiga funktioner för t.ex. hjärnan ska kunna upprätthållas, behöver vi nämligen ett energilager. Energi lagras som glykogen i levern, som portionerar ut detta när det behövs. Levern prioriterar att hjärnan ska få det den behöver, och håller blodsockret uppe mellan måltiderna. När lagret är välfyllt klarar vi tiden för nattfastan. Många äldre har dock inte fyllt på tillräckligt under dagen. Vid för lång nattfasta tar glykogenet slut och kroppen använder i stället protein som källa, och behöver då bryta ner sina muskler. God sömn med fyllda lager ger ökad ork, sårläkning, och förebygger fall. Det hjälper även rehabilitering framåt och mot förstoppning.

Vad behövs för att bryta nattfastan?

Här har det faktiskt betydelse VAD man äter. Bryt fastan med mat och dryck med minst 100 kcal och 10-15 g kolhydrater. Det hjälper alltså inte särskilt bra med en fet energihutt eller ett kokt ägg, då kolhydratinnehållet blir för lågt. Några exempel på detta:

• Nyponsoppa + 1 msk grädde
• ½ smörgås, ½ glas mjölk
• 1 dl mjölk + 1,5 msk lingonsylt
• 1 dl fruktyoghurt
• ¾ dl hemmagjord energirik drink t.ex. Säröbomb eller berikad smoothie
• 0,5 dl fruktcoctail + 1 msk grädde
• ½ banan + 2 msk grädde
• 1 bulle/veteskiva/mjuk kaka
• 1 digestivekex + 1 dl apelsinjuice

Nästa mätning sker i april, då blir det spännande att se om vi förkortat nattfastan något! Vill du läsa mer om nattfasta hänvisar jag till socialstyrelsens kunskapsstöd ”Att förebygga och behandla undernäring”. Om du som läser det här jobbar i en kommun där ni förkortat nattfastan, hur har NI gjort?

/Elin

Inlägget Norsjö kommun kraftsamlar för att förkorta nattfastan dök först upp på Dietistkonsult Norr.