Dietistkonsult Norr

Vi föreläser på Folkuniversitetet

Elin Öhgren — Thu, 22 Oct 2026 15:17:16 +0000

Våra föreläsningar ”Din vikt sitter inte i din karaktär” och ”Ät rätt vid aptitdämpande läkemedel” flyttar nu till Folkuniversitetets lokaler. Hoppas du vill hänga med oss dit!

Länk till information och bokning: Ät rätt vid aptitdämpande läkemedel, 17/11 kl. 18.30.

Länk till information och bokning: Din vikt sitter inte i din karaktär, 1/12 kl. 18.30.

Varmt välkommen!

/Sara och Elin

Inlägget Vi föreläser på Folkuniversitetet dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Fråga Dietisten – vad ska jag äta när jag tränar?

Elin Öhgren — Tue, 20 Oct 2026 09:23:42 +0000

När det kommer till träning (styrka/kondition/kombinerad), hur pass viktig spelar kosten in då? Är det viktigast att äta innan eller efter passen? Hur många timmar innan träningen ska jag äta? Vilken mat ska man satsa på? Vad är ett bra mellanmål som passar när jag tränar? Vad är mindre bra mat när man tränar? Slutligen – när får man äta sin chokladkaka?
/Träningsentusiasten

Hej Träningsentusiasten!

Kul att du gillar att träna. Som vanligt när det gäller kost finns det inte ett entydigt svar som fungerar för alla, utan det beror på dina förutsättningar och ditt mål med träningen.

Du behöver tillräckligt med bränsle

För att du ska kunna träna behöver dina muskler bränsle. Detta bränsle får du från maten du äter, och därför är det främst viktigt att du äter tillräckligt mycket för att kroppen ska klara av träningen, återhämtningen och alla processer som pågår runt om i din kropp. Får du i dig för lite energi över tid kommer kroppen börja prioriera bort vissa saker. Ägglossning hos kvinnor kan t.ex bli mer oregelbunden eller helt uppföra om för lite energi finns tillgängligt.

Risken är t.ex större att du skadar dig om du inte har tillräckligt med byggstenar för att reparera små slitningar i kroppen som kommer av träning. Ditt immunförsvar försämras också, vilket ökar risken för att bli sjuk. Så grundregeln är alltid att äta tillräckligt.

Kolhydrater, fett och protein

Vad du ska satsa mest på beror också lite på målsättning, energibehov och träningsform. Du skriver kombinerad styrka och kondition. Då tänker jag att både kolhydrater och protein är viktigt. Kolhydrater för att musklerna ska få lättillgänglig energi och protein för att du ska kunna bygga muskler. Om du har ett högt energibehov behöver du fokusera på livsmedel som är lätta att äta. Skulle du t.ex maxa din tallrik med broccoli kommer du inte få i dig så mycket energi. Då behöver du istället äta mer av potatis, pasta eller ris.

Det är lätt att fastna i ganska ensidiga kostmönster när man tränar. Tänker man att det bara är kolhydrater och protein som behövs hamnar man lätt i fällan med bara kyckling och ris. Men kroppen behöver ju också alla näringsämnen, och för att få det behövs variation. Variera proteinkällor mellan ägg, fisk, fågel, kött, och baljväxter. Bland kolhydraterna hittar du potatis, rotfrukter, ris, pasta och matgryn. För att få hälsosamma fetter är det bra med fet fisk, olja, nötter eller avokado. Se till att äta frukt, bär eller grönsaker samt fullkornsprodukter dagligen för att få olika näringsämnen. Behöver du mycket energi kanske det är bättre med t.ex äpple doppat i jordnötssmör snarare än en massa broccoli. Broccolin behöver dock inte försvinna, utan bara ta lite mindre plats.

Måltidsordning

Vad gäller måltidsordning och hur tätt inpå träning du bör äta handlar egentligen mest om din personliga tolerans och preferens. En del föredrar att äta ett mindre mellanmål innan träningen. Andra trivs bättre med att magen inte är nyligt påfylld, och äter hellre efteråt. Försök sikta på att äta något ca 1-1,5 timme innan eller efter träning. Före träning vill man ofta inte ha så mycket i magen. En frukt, lite nötter och russin, en proteinbar, yoghurt, kvarg eller en macka kan vara bra alternativ. Fibrer och mycket fett kan ge en del obehag i magen under träning, så det är bättre att satsa på lite mer lättsmält mat precis innan träning.

Efter träning kan du äta ett extra mellanmål om det är långt till nästa måltid. Även här är kolhydrater och protein bra att satsa på. Har du tränat hårt kan aptiten vara lite låg direkt efter passet, då kan något flytande vara lättare att få i sig. Drickkvarg, proteinshake och något lättsmält som banan, russin eller torkad frukt kan vara smidigt att ha med i träningsväskan. Men ska du äta middag direkt när du kommer hem från träningen är det inte nödvändigt med ett mellanmål innan.

Timing

Det pratas mycket i sociala medier om hur viktigt den exakta timingen på maten är. Överlag skulle jag säga att det viktigaste är helheten över dagen. Se till att äta bra med protein vid iallafall 3-4 måltider. Ät varierat och regelbundet. Hur din dag ser ut och om du trivs med att äta före eller efter träningen är det viktiga.

Slutligen – det här med chokladkakan. Den får du äta när du vill! Om vi tänker efter, vad har chokladkakan med träning att göra? Att motionera är bra. Att njuta av en chokladkaka kan också vara viktigt för god livskvalitet, och den påverkar inte din träning negativt.

Lycka till!

Sara

Inlägget Fråga Dietisten – vad ska jag äta när jag tränar? dök först upp på Dietistkonsult Norr.

FÖRELÄSNING ”Din vikt sitter INTE i din karaktär”

Elin Öhgren — Mon, 14 Sep 2026 15:53:27 +0000

Välkommen till en föreläsning om myter och fakta kring vikt!

”Mycket bra föreläsning, tydligt och informativt. Fick lite tankar med mig hem så jag får fundera på mitt varför.” – Tidigare deltagare.

Har du kämpat med din vikt hela livet? Kanske har du anklagat dig själv för att ha gått upp i vikt?

Vi lever i ett samhälle där disciplin och självkontroll ofta ses som goda egenskaper – och det är oss själva vi har att skylla när kilona smyger sig på. Men kan man inte vara både målmedveten och uthållig, även om kroppen är större? Och kan det inte vara så att den som prövat diet efter diet faktiskt vet en hel del om disciplin?

I den här föreläsningen får du en tydlig och lättillgänglig genomgång av:

varför hjärnan motarbetar viktnedgång
varför vissa lättare går upp i vikt än andra
hur kroppen försvarar sin vikt
och vilka nya tankesätt och vägar framåt som finns

Målet är att skapa en bättre förståelse för varför vi hamnar där vi är – och vad vi faktiskt kan påverka. För många blir det en ögonöppnare som ger både igenkänning och nya perspektiv.

Datum: 12/10
Plats: Kuskvillans hälsa
Tid: 17.00-18.30
Pris: 295 kr (betalas på plats)

Om du får förhinder önskar vi att du avbokar din plats senast 24 timmar före eventet.

Inlägget FÖRELÄSNING ”Din vikt sitter INTE i din karaktär” dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Fråga dietisten – vilken diet är bäst inför utlandsresa?

Elin Öhgren — Tue, 08 Sep 2026 13:33:22 +0000

Hej! Jag är överviktig och har funderat på att antingen börja en diet, exempelvis ketodieten. Ett annat alternativ är att fasta och jag har funderat på att genomgå en vattenfasta. Jag har dock blivit avrådd från detta på grund av att jag lider av diabetes typ 2. Hur tänker du kring detta. Det jag vill är att gå ned rejält i vikt till dess att jag reser på semester om två månader.
/Marie

Hej Marie!

Vad härligt med en resa! Det är klokt att du reflekterar över olika vägar, både kost och fasta. Alla större förändringar som kroppen är med om kan ju tänkas påverka dig, både positivt och negativt. Nu vet jag inte vilken typ av resa du ska på. Är det en fysiskt krävande resa känns det ju också viktigt att ta hand om dig inför så att du mår bra och orkar med de aktiviteter du tänkt dig. En tuff diet med energirestriktion kan innebära en stor påfrestning för kroppen vilket skulle kunna leda till att du inte mår så bra helt enkelt.

Vi kan börja med att bena i dina förslag. Ketogen kost (mycket lite kolhydrater och högre fettintag) kan ge viktminskning på kort sikt (och en förbättring av blodsockret). Men forskningen visar att effekten främst beror på minskat energiintag och att skillnaden mot andra balanserade kostupplägg försvinner efter några månader. Vi kan alltså inte säga att detta sätt att minska sitt energiintag är effektivare jämfört med andra sätt (på gruppnivå). Men vi är individer med olika preferenser och vanor och olika sätt att äta passar oss olika bra.

Om du har kostbehandlad diabetes typ 2 eller endast metformin (inte insulin eller SGLT2‑hämmare), skulle jag dock säga att den är ofarlig att testa. De stora nackdelarna med dieten är att den är svår att följa i längden. Det blir svårare att äta tillsammans socialt och kräver mycket praktisk planering. Efter hand finns det risker för näringsbrist (fiber, vitaminer, mineraler). Man kan även drabbas av förstoppning, trötthet, huvudvärk, och kroppen börjar bilda mer ketoner – små energimolekyler som uppstår när man äter väldigt lite kolhydrater. Hos personer med diabetes kan ketonnivåerna ibland bli för höga, vilket påverkar blodsockret och vätskebalansen. Därför är det viktigt att följa upp detta tillsammans med läkare eller diabetessköterska. Om du vill prova denna diet rekommenderas gradvis minskning av kolhydrater. Då hinner kroppen anpassa sig och eventuella obehag av strikt ketos minskar. Hellre fokus på näringsrika livsmedel och regelbunden uppföljning.

I praktiken kan dock uppföljningen vara svår att få till om du inte har en nära dialog med din diabetessjuksköterska. Och om du har insulinbehandling eller SGLT2-hämmare vill jag också råda dig till ett samtal med någon av dessa proffesioner, då medicineringen skulle behöva justeras.

Vattenfasta – alltså att helt avstå från mat under flera dygn – rekommenderas inte vid diabetes. Det kan bland annat ge kraftiga blodsockerfall och rubba vätskebalansen. Om du vill prova en form av fasta finns säkrare alternativ, till exempel tidsbegränsad ätperiod (så kallad 16:8‑fasta). Hur effektiv den kan bli beror såklart på dina nuvarande ättider och vanor. Om du har insulinbehandling kan den behöva justeras.

Många snabba metoder som ketodiet, vattenfasta eller kraftig kalorirestriktion kan ge en snabb viktnedgång. Forskningen visar dock att effekten ofta är kortvarig. När kroppen går in i svältläge sänks ämnesomsättningen, och vid återgång till normal kost ökar fettinlagringen snabbare än muskeluppbyggnaden. Det leder lätt till så kallad jojobantning, där vikten pendlar upp och ner. Detta kan i längden öka risken för insulinresistens, hjärt‑kärlsjukdom och stresspåslag.

Istället skulle jag rekommendera dig att se över helheten. Finns det någon energikälla i din nuvarande kosthållning du tror att du kan äta mindre av, som ger onödigt mycket energi? Då tänker jag t.ex. på kvällsmackor, småätande, söta drycker och fikabröd. Eller är portionerna generellt för stora eller måltiderna för feta?

Om du skulle vilja ge dig på en mindre drastisk och krävande viktnedgång inför resan är det bättre att fokusera på:

– regelbundna måltider med mycket grönsaker, baljväxter och magra proteinkällor

– mindre portioner av kolhydratrika livsmedel, men inte total uteslutning

– daglig rörelse, gärna promenader eller simning

– tillräcklig sömn och stresshantering

Det ger både stabilt blodsocker och energi inför din semester – utan risk för obalans.

Jag uppfattar dock din fråga som att du redan avskrivit detta sätt, och vill att det ska hända mer och snabbare. Då skulle ett hälsosamt sätt kunna ske genom att byta ut 1-2 måltider mot (godkända) måltidsersättningar, som ger högt näringsintag på lite energi. Fundera i så fall gärna en sväng till på varför detta känns viktigt för dig. Om du, som så många andra, vill förändra din kropp för att våga visa sig på stranden, så är du inte ensam. Men visst är det ledsamt att vi ska behöva känna oss begränsade av våra kroppar för att känna oss fria utan lager av kläder? Med det sagt, så hoppas jag att du hittar ett sätt som blir bra för dig så att du får njuta av din resa!

Vänliga hälsningar,

Elin

Inlägget Fråga dietisten – vilken diet är bäst inför utlandsresa? dök först upp på Dietistkonsult Norr.

FÖRELÄSNING ”Ät rätt vid aptitdämpande läkemedel”

Sara Svensson — Mon, 07 Sep 2026 11:34:13 +0000

Välkommen till en föreläsning om kost och motion vid aptitdämpande läkemedel!

Läkemedel för viktminskning är en viktig del av behandling mot obesitas, men alltför få erbjuds en helhetsbehandling. Detta kan bland annat leda till ökad förlust av muskelmassa och funktionsförmåga och svårigheter att hålla resultaten på sikt. Vill du öka din kunskap om hur du bör äta och röra på dig för att må så bra som möjligt under behandlingen? Då är denna föreläsning helt rätt för dig.

På denna föreläsning tar vi upp:

vad som är viktigt att tänka på med kosten, och hur råden skiljer sig från traditionell energirestriktion
varför det inte är bra att gå ner så mycket som möjligt i vikt
Hur man bevarar muskelmassan på bästa sätt
Hur man säkerställer sitt näringsintag
Hur man sätter mål bortom en siffra på vågen.

Låt oss hjälpa dig att uppnå en hälsosam viktminskning.

Ps. Föreläsningen passar för personer med obesitas, anhöriga och vårdpersonal som vill lära sig mer.

Datum: 12/10 kl. 19.00-20.30
Plats: Kuskvillans hälsa
Pris: 295 kr (betalas på plats)

Om du får förhinder önskar vi att du avbokar din plats senast 24 timmar före eventet.

Inlägget FÖRELÄSNING ”Ät rätt vid aptitdämpande läkemedel” dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Fråga dietisten – Kött, chark och cancerrisk

Sara Svensson — Tue, 01 Sep 2026 07:36:08 +0000

WHO har klassat skinka som lika cancerframkallande som tobak och asbest. Det är på grund av E250 (nitrit) och kemiska rökaromer som tillsätts i produkten.

Finns det något vetenskapligt bevis på att oproscessat ”rött” kött tex färskt nötkött UTAN E250 (nitrit) verkligen är cancerframkallande?

Att det finns ett väldigt starkt samband mellan E250 och cancer, speciellt coloncancer även hos unga framkommer tydligt. Ändå tycker BVC att vi ska ge bebisar blodpudding och leverpastej som innehåller E250?! (Jag gör inte det).

Dom studier jag hittar tittar på allt ”rött” kött tillsammans alltså nötkött utan tillsatser men också charkprodukter, bacon, korv och skinka med E250 i samma grupp. Jag tycker det blir missvisande att klumpa ihop detta och skulle vilja veta hur skadligt oproscessat kött är för hälsan?
/Köttbullen

Vad är kött och chark?

Hej Köttbullen!

Intressant och aktuell fråga, nu när debatten om rött kött stundtals går hårt framåt. Jag håller med dig om att sammanslagning av rött kött och chark till en stor kategori gör det svårare att bilda en uppfattning om hur varje enskild livsmedelskategori påverkar oss. Vi reder ut lite begrepp.

Till en början – vad är rött kött och vad är chark? Rött kött är kött från gris, nöt, lamm och vilt. Ska vi särskilja rött kött från chark får vi räkna oprocessat kött från dessa djur som rött kött. Chark är köttprodukter som på något vis har bearbetats för att förlänga hållbarhet eller förbättra smak, t.ex genom rökning, saltning eller torkning. Charkprodukter kan vara rena köttprodukter (t.ex kassler) eller blandande och finfördelade produkter, t.ex korv. Till chark räknas också processat fågelkött, t.ex kycklingpålägg.

Kött och risken för cancer

Det har pratats mycket om risken för framförallt tjock- och ändtarmscancer och köttkonsumtion. Man har då, precis som du säger, klumpat ihop båda livsmedelskategorier. Det senaste rådet från livsmedelsverket är att äta max 350 g rött kött/vecka, varav minimalt med chark. Vi bör alltså äta mindre chark än rött oprocessat kött. Anledningen till att vi bör minimera intag av charkprodukter är inte bara risk för tjock- och ändtarmscancer. Charkprodukter innehåller även mycket salt och mättat fett, vilket de flesta mår bra av att äta mindre av.

När det kommer till risk för tjock- och ändtarmscancer får vi titta på IARC (International Agency for Research on Cancer), som har en graderingslista över ämnen och evidens för cancerrisk. I kategori 1 hittar vi bland annat charkprodukter, rökning och asbest. Det låter läskigt. Är skinka och asbest lika farligt?

Här är det viktigt att veta vad listan faktiskt graderar. Kategori 1 definieras som ämnen där evidensen är mycket god för att ämnet ökar cancerrisken hos människor. Graderingen är alltså utifrån hur god EVIDENS vi har för att ett ämne ökar risken för cancer, det handlar inte om att ämnen i samma grupp ökar risken för cancer lika mycket. Skinka och asbest ger alltså inte lika stor risk för cancer, men evidensen för att båda ökar risken är god.

I grupp 2A hittar vi rött oprocessat kött. Definitionen av grupp 2A är att ämnet sannolikt ökar risken för cancer hos människor. Evidensen för ökad cancerrisk är god hos försöksdjur, men för människor finns begränsad evidens. Alltså inte samma starka evidens som vi ser för charkprodukter.

Bakomliggande mekanismer

Frågan är ju också vilka mekanismer som ligger bakom. Det är inte helt klarlagt exakt, men det finns sannolika teorier. När vi pratar om charkprodukter kan man både titta på tillsatser och tillagningsmetoder. Vid rökning av livsmedel kan ämnen som kan skada vårat DNA skapas, t.ex polycykliska aromatiska kolväten (PAH). PAH kan även bildas om du själv tillagar ditt kött hårt, vilket ju då gäller både chark och oprocessat rött kött.

I charkprodukter finns också tillsatser, som du nämner i din fråga t.ex nitrit. Detta tillsätts framförallt för att hindra den mycket giftiga och farliga bakterien Clostridium botulinum från att växa till. Nitrit ger också längre hållbarhet, samt den där rosa färgen som charkprodukter har. Så vad är nitrit egentligen? Nitrit och nitrat är kvävehaltiga ämne, som naturligt finns i t.ex gröna bladgrönsaker och i rödbetor. Nitrat finns naturligt i dessa grönsaker i högre grad än nitrit. Nitrat är också ett mer stabilt ämne, jämfört med nitrit som är mer reaktivt. I kroppen kan nitrit och nitrat omvandlas mellan varandra och till nitrosaminer, som vi vet kan skada vårt DNA. Därför bör vi inte få i oss för mycket nitrit och nitrat.

Det är bland annat med denna bakgrund som Livsmedelverket rekommenderar att minimera intaget av charkprodukter. Men även om nitrit inte är bra i större mängder innebär det inte att man måste minimera intaget till noll. Det är ändå bedömt att nitrit får finnas kvar som tillsats, men det finns gränsvärden som inte får överskridas i livsmedel. I oktober 2025 sänktes dessa gränsvärden, så att nitrithalten nu är lägre. Så i små mängder anses chark vara okej. Kanske i form av blodpudding eller leverpastej till barn för att de ska få i sig järn. Vill man inte ge det är det viktigt att ge andra järnrika livsmedel regelbundet. Ett tips är blodbröd, det går att krossa och tillsätta när man kokar gröt.

För rött oprocessat kött finns det några olika möjliga mekanismer för ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Hård tillagning, som ovan nämnt, kan göra att skadliga ämnen som PAH bildas. Rött kött innehåller också hem-järn, vilket är en lättillgänglig järnkälla för oss, men här tror man att hemjärnet också kan skada tarmslemhinnan och på så sätt öka risken för tjocktarmscancer. Men som sagt är ju hem-järn en bra järnkälla, så allt är inte svart-vitt. Vill man minska risken när man äter kött är det viktigt att inte tillaga för hårt, så att skadliga PAH bildas.

Summering

För att summera vet vi att framförallt charkprodukter i större mängd kan öka risken för tjock- och ändtarmscancer. Även rött oprocessat kött ökar troligen också risken. Men med det sagt betyder det inte att vi ska sluta helt att äta kött – det har ju viktiga funktioner som näringskälla, proteinkälla och vår svenska produktion är viktig för landskap etc, samt används mindre antibiotika i svensk djurhållning än i övriga länder. Så mitt råd är att minska intaget av charkprodukter, men ändå kunna känna att det är ok med t.ex blodpudding som järnkälla ibland. Ät rött kött ibland, stek det inte så hårt, och variera framförallt med fågelkött, fisk, ägg och baljväxter.

Mvh Sara

Kom ihåg att du kan läsa alla våra svar i VK på vår hemsida!

Inlägget Fråga dietisten – Kött, chark och cancerrisk dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Fråga Dietisten – Jag tar viktmedicin men är trött och tappar hår

Sara Svensson — Sat, 25 Jul 2026 08:16:27 +0000

Fråga: Jag har fått glp-1 för ett år sedan och har gått ner mycket i vikt. Det har verkligen hjälpt mig! Men nu de senaste månaderna har jag blivit mer och mer trött. Först tänkte jag att det var vintern och mörkret som gjorde det, men nu har jag börjat tappa hår också. Borde jag ta vitamintillskott?
Hälsningar Smal och trött

Svar: Hej Smal och Trött!

Det låter som att behandlingen har fungerat för dig när det kommer till viktnedgång, men att det också har smugit sig på en del oönskade konsekvenser.

Du skriver att du har gått ner mycket i vikt. Nu vet jag ju inte vad din startvikt var, vad du väger nu eller hur mycket du äter. Men vi ska försöka bena ut vad som kan ha hänt.

Vad är GLP-1?

Först och främst: vad är glp-1? Kort sagt är det ett hormon som vi utsöndrar i tarmen när vi har ätit. Det har som effekt att insulinnivåerna ökar, magsäckstömningen blir långsammare och vi känner oss mätta. När vi idag pratar om glp-1 syftar vi emellertid inte på våra egna hormoner, utan på den nya generationen av aptitdämpande läkemedel. Dessa läkemedel har revolutionerat möjligheten att behandla obesitas, och de är baserade på våra egna hormoner. Kort och gott är det kroppsegna hormoner i lite omgjord och förbättrad form. De gör att man blir mindre hungrig, mer mätt, mindre sugen på skräpmat och tänker mindre på mat överlag.

Med dessa läkemedel är det möjligt att gå ner ordentligt mycket i vikt. Och det på kort tid också. Vad innebär det egentligen? Jo att energiintaget (dvs kaloriintaget) har varit väldigt lågt. När energiintaget blir så lågt ställer det stora krav på kosten. På liten mängd mat ska man få i sig alla näringsämnen man behöver. Det är inte så lätt. Börjar intaget krypa ner mot 1200 kcal/dag är det nästan omöjligt att få i sig alla näringsämnen i tillräcklig mängd. Med dessa läkemedel är det möjligt att komma långt under 1200 kcal/dag under en längre tid utan att det känns jobbigt. Så var det inte innan dessa läkemedel fanns, då klarade man som regel av kortare perioder av så lågt intag.

Vad som är viktigt att fokusera på i matintaget

När energiintaget är så lågt är det inte bara vitaminer och mineraler som är svåra att få i sig. Även protein kan vara svårt att äta tillräckligt av. Att få i sig tillräckligt med protein är generellt inte ett problem för den vuxna befolkningen, men vid viktnedgång behöver man mer protein. Det är för att bibehålla muskelmassa i så stor utsträckning som möjligt. Man tappar alltid en del muskelmassa vid viktnedgång, men det går att minska den förlusten genom högt proteinintag och samtida styrketräning. Detta är särskilt viktigt när man är 65 år och uppåt.

Eftersom det totala matintaget blir lågt när man använder glp-1 behöver en stor andel av maten vara protein för att tillgodose proteinbehovet. Det kan leda till en skev fördelning av livsmedel och näringsämnen, eftersom andra livsmedelsgrupper trängs undan. Exempelvis frukt, grönsaker, bär och fullkornsprodukter kan bli lidande, eftersom de inte är så proteinrika. De bidrar istället med andra näringsämnen, som också är viktiga.

Proteinet bygger inte heller bara muskler, utan är viktiga i vårt immunförsvar, är viktiga byggstenar i senor och ligament samt agerar bärare av olika ämnen i blodet. Om vi får i oss för lite protein kan också dessa funktioner i värsta fall drabbas.

Mina råd till dig

Du beskriver ökad trötthet och att du tappar hår. Detta kan vara en konsekvens av att du har fått i dig för lite energi och näring under lång tid. Lösningen är dock inte bara att ta ett multivitaminpreparat. Först och främst skulle jag råda dig att kontakta din hälsocentral för undersökning och ev provtagning. Både för att utesluta annan orsak till tröttheten, men också för att se hur din näringsstatus ser ut. Har du t.ex fått i dig för lite järn, B12 eller folsyra skulle tröttheten kunna bero på blodbrist.

Efter det skulle jag fundera över matintaget, och försöka öka upp det. Ät regelbundna måltider, frukost, lunch och middag. Om portionerna är små behöver du komplettera med 1-3 mellanmål. Se till att äta näringsrikt och varierat, titta gärna på matcirkeln från Livsmedelsverket och se om du får med alla tårtbitar. Ät mycket grönsaker, baljväxter, bär och fullkornsprodukter. Få in någon form av mejeriprodukt (gärna en proteinrik sådan, t.ex kvarg eller keso) samt varierat protein i form av fisk, nötter, kyckling, kött eller vegetariskt protein.

När du gjort allt detta kan du komplettera med ett multivitamintillskott.

Lycka till!

Mvh Sara

Inlägget Fråga Dietisten – Jag tar viktmedicin men är trött och tappar hår dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Fråga Dietisten – vad ska jag äta när jag jobbar natt?

Elin Öhgren — Tue, 16 Jun 2026 13:21:29 +0000

Fråga: För en tid sedan började jag jobba natt. Sedan dess har jag gått upp mycket i vikt. Det handlar om 7–8 kg på två–tre månader. Nattarbetet innebär att jag äter oregelbundet och kanske även fel mat. Jag äter ofta frukost innan jag går och lägger mig, vid 8‑tiden på morgonen. När jag stiger upp äter jag lunch. Det blir vid 15–16‑tiden. Middag blir på kvällen vid 20–21‑tiden.

Det kan också hända att jag äter en del under natten också. Kanske en macka eller vad som finns till buds. Hur tänker du kring kvällsarbete och matvanor? Finns det några tips om vad jag ska äta eller inte äta under mitt nattarbete? Har du några råd att ge mig?
/TB

Att börja arbeta natt är en stor omställning för kroppen. Många märker att både hunger, energi och vikt förändras under de första månaderna. Det beror inte på att du gör något “fel”, utan på att dygnsrytmen – kroppens inbyggda klocka – rubbas. Hormoner som styr aptit, mättnad och ämnesomsättning påverkas av när vi sover, äter och rör oss.

Aptiten kan också öka under sena timmar och vi kan bli mer sugna på snabb energi (socker, fett). Mättnadssignalerna blir svagare och trötthet kan tolkas som hunger. Det kan göra att man lätt äter mer än man tror – ofta små portioner många gånger – och att vikten stiger snabbt. Det är helt normalt i början.

Jag brukar likna situationen vid att kroppen är som en fabrik som arbetar dygnet runt. På dagen är det full bemanning: maskinerna är igång, energihanteringen effektiv och allt är inställt på att ta emot råvaror – alltså mat. Men på natten går fabriken över till underhållsskiftet. Personalen städar, reparerar och återställer dagens slit. Maskinerna går på sparlåga, och energihanteringen är inställd på att lagra snarare än förbruka.

Om du äter mitt i natten är det som att en lastbil kommer med nya råvaror när ingen står vid lastkajen. Fabriken gör sitt bästa, men den är inte byggd för nattleveranser – maten tas om hand långsammare och lagras lättare. Kroppen är optimerad för dagskiftet. När vi äter på natten tvingas den göra två saker samtidigt: reparera och ta emot mat – och det blir mindre effektivt.

Så hur kan du hjälpa kroppen att hitta en bra rytm igen? För det första är det viktigt att behålla de tre huvudmåltiderna, precis som du gör. “Frukost” innan du lägger dig – t.ex. yoghurt med bär eller en liten smörgås. “Lunch” när du vaknar – en riktig måltid med protein, grönsaker och kolhydrater. “Middag” före nattpasset – gärna varm mat som ger mättnad och energi. Du kan sedan fylla på med en lättare måltid innan midnatt, t.ex. naturell yoghurt med nötter, ett kokt ägg och en frukt, en liten portion gröt eller knäckebröd med pålägg. Det bästa är sedan om du kan avstå från att äta, och istället dricka t.ex. vatten eller te fram tills du äter frukost. Om du dock känner att du behöver äta något efter midnatt så kan en mager proteinkälla vara att föredra, t.ex. ett ägg, lite kvarg/keso/yoghurt eller naturella nötter. Försök att äta ungefär samma tider varje dygn, även på lediga dagar. Det hjälper kroppen att ställa om sin rytm.

Ett annat råd är att försöka sova tillräckligt. Sömnbrist påverkar nämligen hormonerna leptin och ghrelin – de som styr hunger och mättnad. För lite sömn gör att kroppen kan tolka detta som att den behöver mer energi. Försök skapa mörker och lugn när du sover på dagen.

När kroppen vant sig vid rytmen brukar vikten stabiliseras. Om du märker att det ändå fortsätter uppåt kan det vara klokt att söka sjukvård och se om du kan få en bedömning och hjälp. Du gör redan mycket rätt genom att reflektera över dina vanor – det är första steget mot balans. Lycka till!

Elin

Inlägget Fråga Dietisten – vad ska jag äta när jag jobbar natt? dök först upp på Dietistkonsult Norr.

PCOS har ett nytt uppdaterat namn!

Linnea Lundström — Thu, 04 Jun 2026 12:53:52 +0000

Det som tidigare benämndes PCOS-polycystiskt ovariesyndrom – har nu bytt namn till PMOS-polyendokrint metabolt ovariesyndrom.

Varför han man gjort det? Och vad innebär denna förändring?

I the Lancet publicerades nyligen en sammanställning av beslutet om namnbytet. Det är ett gediget internationellt samarbete som genomförts med patienter, olika vårdprofessioner och organisationer som resulterat i den nya benämningen.

Det primära syftet till namnbytet handlar om att hitta en benämning som bättre speglar den komplexitet som syndromet kan innefatta. Det gamla namnet betonar ovariernas polycystiska utseende trots att detta inte är en central eller nödvändig del av tillståndet. Det gamla namnet har sannolikt bidragit till missförstånd, fördröjd diagnos och ett alltför snävt fokus på reproduktiva symtom. Det nya namnet visar på att det är flera hormonsystem som är involverade, inkluderat ämnesomsättning och fertilitet, men även psykologiska och dermatologiska inslag kan finnas. Det är med andra ord mycket mer komplext än det tidigare namnet påvisat. Här betonar man också insulinresistens som en central drivare hos många, men inte alla, patienter.

Diagnoskriterier och behandling är densamma som tidigare.

Det finns ganska stark evidens för att viktnedgång vid övervikt/obesitas kan förbättra tillståndet. Redan vid 5-10 % viktnedgång kan man se en förbättrad insulinkänslighet, hormonnivåer, ägglossning och menstruationsmönster. Det man ska komma ihåg här är att det för en del med PMOS är svårare att gå ner i vikt pga tillståndets natur. Därför rekommenderas individanpassad och långsiktig behandling snarare än enbart generella råd om viktnedgång.

Det vi också ska komma ihåg är att PMOS även förekommer hos personer med normalvikt, och behandlingen handlar därför inte enbart om viktnedgång.

Kostbehandlingen handlar framförallt om att förbättra insulinkänsligheten hos individen genom att välja livsmedel av bra kvalité; minskat intag av raffinerade kolhydrater och mer fullkorn, grönsaker och baljväxter. Någon specifik “PMOS-kost” finns det inte att erbjuda i dagsläget. Men ett medelhavsmatsinspirerat kostmönster har mest stöd i nuvarande forskning. Denna kost innefattar olivolja, nötter, fröer, baljväxter, fullkorn, frukt, bär, mycket grönsaker och ett regelbundet intag av fisk och skaldjur.

Vidare så har fysisk aktivitet en central roll i behandlingen genom att det kan bidra till förbättrad insulinkänslighet och hälsa även utan större viktnedgång.

Referens:

The Lancet PMOS

Inlägget PCOS har ett nytt uppdaterat namn! dök först upp på Dietistkonsult Norr.

Fråga dietisten – vad ska jag äta om jag har prediabetes?

Sara Svensson — Tue, 26 May 2026 12:48:14 +0000

Hej! Jag fick veta på vårdcentralen att jag har prediabetes. Vad ska jag äta? Jag vill verkligen inte ha diabetes.

Hej på dig!

Det kan komma som en chock att få reda på att man har diabetes, eller prediabetes som i ditt fall. Att då försöka fundera ut vad som är bra att äta är inte alltid helt lätt.

Vi börjar med att reda ut vad prediabetes innebär. Det är precis som det låter, ett förstadium till diabetes typ 2. Det som händer i kroppen är att hormonet insulin börjar fungera sämre. I vanliga fall hjälper insulinet till för att få in socker från blodet till våra celler. Vid insulinresistens känner inte cellerna av insulin lika bra – de blir resistenta. Detta kallas insulinresistens. Kroppen kompenserar för detta genom at producera mer insulin, men med tiden kan detta tillstånd leda till diabetes typ 2.

Diabetes typ 2 beror på flera olika faktorer. Matintag är en av dem, men även andra livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, stillasittande, eventuell övervikt, rökning och sömn spelar in. Det är inte heller bara livsstil utan också genetik och biologi som påverkar risken att utveckla diabetes typ 2. Har man utvecklat prediabetes finns det goda chanser att vända trenden genom livsstilsförändringar som kost och träning. Om du röker bör du också sluta röka, då rökstopp minskar risken med upp till 50%1 att utveckla diabetes.

Nu vet jag ju inte hur gammal du är, men jag kommer utgå från att du är under 75 år. Börjar man vara äldre kan man behöva fokusera mer på viktstabilitet, välmående och funktionsbevarande än att lägga om kosten.

Det som framförallt rekommenderas vid prediabetes är att äta rikt med fibrer samt att välja hälsosamma fettkällor. Fibrer är en typ av långsamma kolhydrater, som vi hittar i t.ex grönsaker, bär, frukt, fullkornsprodukter och nötter. Fibrerna tar tid på sig att brytas ner i tarmarna, vilket gör att de sockerarter som bryts ner från fibrerna skickas ut i blodet under lång tid. Det ger en långsam blodsockerstegring, jämfört med snabba kolhydrater där alla sockerarter från kolhydraten tar sig ut i blodet nästan samtidigt. Snabba kolhydrater hittar vi i t.ex sockersötad dryck, godis och kakor. Även produkter av vitt mjöl tas snabbare upp i kroppen än produkter av fullkorn.

För att översätta detta till vad som hamnar på tallriken; välj gärna fullkorn av kolhydraterna du har till maten. T.ex havreris, matvete, fullkornspasta, fullkornsris etc. Det blir dock tjatigt att äta detta jämt, och kanske lite jobbigt för magen att hantera. Tur då att du kan variera och äta t.ex vanlig pasta eller ris, men lägga till 1/3-½ tallrik med grova grönsaker, så får du fibrer ändå! Broccoli, blomkål, ärtor, betor, kål m.m ger ett bra fibertillskott och det gör att du tar mindre mängd pasta. Lagar du potatis kan du med fördel blanda in rotfrukter som kålrot, morötter, palsternacka, rödbetor, rotselleri m.m för att öka fibermängden. Jag vill också kort nämna att det är okej att äta kokt potatis, något många undrar över. Men lägg till grönsaker, baljväxter eller rotfrukter och minska mängden potatis.

Till mellanmål kan du få in fibrer genom att äta frukt, bär, grönsaker eller fullkornsprodukter. T.ex. naturell yoghurt med blandade bär och en fiberrik müsli, fullkornsbröd med hummus och paprika eller en frukt och några osaltade naturella nötter.

När det gäller fettkvalitet rekommenderas både att välja omättade och fleromättade fettkällor samt att hålla nere på den totala mängden fett. Det innebär inte att man ska vara rädd för fett, eller att man ska välja minsta möjliga fetthalt på allt man köper. Lagom är bäst, som det ju heter. Om du dricker mycket mjölk är det klokt att minska på det. Flytande dryck gör oss inte mätta, och kolhydraterna tas upp snabbt. Överlag är det bra att välja fet fisk, oliver, nötter, fröer och oljor som fettkällor. Använder du mycket mejeriprodukter i din matlagning kan du se över fetthalten på de produkter du köper. T.ex. välja en matlagningsgrädde istället för vispgrädde, eller att blanda mjölk och grädde för att späda ut. Det kan inte nekas att vispgrädde ger en rund och fin smak, men ofta räcker det med en mindre mängd för att uppnå detta.

Du kan också använda mer tomatbas om du gör mycket grytor. En förpackning krossade tomater ger ju faktiskt 400 gram grönsaker rätt ner i maten. Enkelt och bra knep att äta mer grönsaker!

Slutligen vill jag säga att du inte ska vara rädd för mat eller att äta. Mat behöver vi, både ur näringssynpunkt men också för att kunna fungera socialt. Många sammankomster innefattar att äta något, och det är ett viktigt sätt för oss att samlas och umgås. Se till att ha en god rutin med mycket grönsaker, bär, naturella nötter, frukt, fisk och baljväxter, så finns det också utrymme för det där goda ibland också.

Lycka till!

Med vänlig hälsning Sara

1Internetmedicin

Inlägget Fråga dietisten – vad ska jag äta om jag har prediabetes? dök först upp på Dietistkonsult Norr.